Unikt säkerhetshus för transgena växter

Odlingshuset om 800 kvadratmeter ligger i anslutning till Fysiologihuset, bekväm för personalen att nå från olika våningsplan.

– Det är ett mycket tekniktätt hus som innehåller åtta klimatkamrar, tio odlingsrum, laborationsytor och teknikrum för kylmaskiner och ventilationsaggregat. Kostnaden för projektet, inklusive inredning och utrustning, uppgår till 22 miljoner kr, berättar projektledare Åke Gustafsson, Akademiska Hus.

o Högsta skyddsnivå

Skyddsnivån är den högsta och ska uppfylla de högst ställda kraven på odling av genmodifierade organismer (GMO). Avfallsvatten från försöken leds till två separata tankar där vattnet värms upp till 65 grader i en timme. Det dödar fröna från bland annat Arabidopsis, backtrav, en av de växter som används i försöken.

Ventilationsanläggningen innehåller effektiva pollenfilter och undertryck som gör att frömjöl inte kan släppas ut av misstag. Temperatur och fukthalt styrs och hålls konstant, oberoende av årstid och väder. För att klara klimatkravet i växthusen krävs luftomsättning 20 gånger per timme.

I växthuset har valts glasfiberglas av hög kvalitet för att få optimal ljusgenomsläpplighet för dagsljus.

Den stora mängden växthusbelysning medför hög elförbrukning. Utnyttjas anläggningen 300 dagar/år och med en utnyttjandegrad på 70 procent blir förbrukningen ca 700 megawattimmar/år, motsvarande 40 eluppvärmda villor. Elräkningen hamnar alltså på ca 350 000 kr om året! Den höga förbrukningen beror inte minst på det faktum att belysningen i klimatkamrarna står på 16 timmar per dygn och belysningseffekten är 2 kW/m2. Dock “återvinns” en stor del av den förbrukade elenergin i form av värme.

o Ökad produktion

Med GMO-tekniken kan bland annat produktionen av olika grödor öka, eller kan de göras nyttigare. Ett omtalat exempel är utvecklingen av det gyllene riset, som kan förhindra att många människor med ris som främsta basföda blir blinda. I Umeå förekommer dock inga försök med jordbruksgrödor, man är inriktad på träd.

Odlingshuset för genmodifierade växter har tillkommit för att inga genmodifierade organismer ska spridas i naturen. Ove Nilsson, professor i skoglig växtfysiologi, säger:

– Vi bestämde oss för att bygga ett hus som uppfyller alla upptänkliga säkerhetskriterier. Inte därför att vi själva ser några risker med vår verksamhet, utan därför att vi ville vara säkra på att vi ska kunna bedriva vår forskning, både idag och i framtiden.

Inom jordbruket har växtförädling pågått i flera tusen år; skogsträdsförädling har däremot pågått i bara hundra år. Med genteknikens hjälp hoppas forskarna till exempel kunna snabba på förädlingsarbetet, dramatiskt öka skogsproduktionen och även anpassa träfibern till en rad nya användningsområden för att till exempel ersätta plaster.

o Många engagerade

Totalt har ca 100 personer varit engagerade i tillkomsten av säkerhetshuset, som från start till mål tagit två års arbete i anspråk. Projektledare har alltså varit Åke Gustafsson, Akademiska Hus, med Ulf Widmark, Gunnar Gustafson och Hans Johansson som närmare ansvariga för miljö, el och förvaltning. Byggledningen har utgjorts av Stig Lundström, Sweco Projektledning, Roland Sandström, RS VVS-konsult. I konsultgruppen har ingått Sycon, J & W och Ekab. Följande entreprenörer har deltagit i bygget: Rekab (bygg), Sveaverken Forkesta (glas), Bravida (rör, ventilation, el), Kone (hiss), Grenholms (kyla) och Landis & Staefa (styr).

För ytterligare information om säkerhetshuset:
Åke Gustafsson, Akademiska Hus, tel 090-786 11 02
E-post: Ake.Gustafsson@akademiskahus.se (om byggnaden och byggandet)

Ove Nilsson, inst för genetik och växtfysiologi, SLU, tel 090-786 90 82
E-post: Ove.Nilsson@genfys.slu.se (om verksamheten i lokalerna)