Gödsling av skogsmark ger inga allvarliga miljöeffekter- men gödselmedlet måste hamna på rätt ställe

Kvävegödsling av skogsmark har pågått sedan 1960-talet i syfte att höja virkesproduktionen. Sedan 1980-talet har åtgärden minskat i omfattning, från
ca 200 000 hektar till dagens ca 25 000 hektar per år. Orsaken är bland annat att Skogsstyrelsen skärpt kraven på vilka bestånd som får gödslas och osäkerhet om effekterna på miljön.

I det fleråriga forskningsprogrammet “Kväve 2002” har SkogForsk, Sveriges lantbruksuniversitet och IVL Svenska Miljöinstitutet, studerat miljöeffekterna av skogsgödsling. Av slutrapporten framgår att gödsling utförd enligt dagens riktlinjer inte ger allvarliga miljöeffekter, även om åtgärden påverkar mark, växter och djur.

– De flesta effekter på miljön är relativt kortvariga och övergående. Det är framför allt effekterna på markvegetationen som kan påverkas under en längre tid. Blåbär och lingon kan minska eller öka beroende på marktypen och effekten kan vara upp till 25 år. Även en del svampar går tillbaka, främst inom gruppen spindelskivlingar. Förändringarna varar under 10-15 år och därefter återgår läget till det normala, säger Lars Högbom på SkogForsk som har koordinerat forskningsprogrammet.

Känsliga arter måste skyddas
Forskarna har också noterat att gödsling av misstag kan ske i områden där det finns rödlistade arter. I samtliga fall hittades de känsliga arterna i surdrog i gödslings-bestånden – delar som ska undantas från gödsling enligt skogsföretagens och Skogsstyrelsens riktlinjer. Forskarna menar att rödlistade arter klarar sig om enbart den omkringliggande skogen gödslas.

– Men skogsbruket kan bli bättre på att sprida gödselmedlet på rätt ställe. Det kan vara lämpligt att förbättra gödslingsinstruktionerna på den punkten. Skogsbruket bör också försäkra sig om att den som utför gödslingen nås av information om hur och var gödsling får ske.

Det finns idag hjälpmedel för att följa upp var gödselmedlet hamnar efter spridningen, som sker med traktor eller helikopter. SkogForsk har medverkat i utvecklingen av teknik som med hjälp av satelliter (GPS) kan registrera hur gödselmedlet fördelats. När beståndet är färdiggödslat lagras data om vilken yta som faktiskt gödslats och om orsaker till avvikelser från det planerade området. Tekniken används som ett kvitto på utfört uppdrag från gödslingsutförare till skogsägare.

Läs mer om “Kväve 2002” på http://www.skogforsk.se!

Kontaktinformation
Lars Högbom, SkogForsk. Tel: 018-18 85 00, 070-517 85 46
Malin von Essen, pressansvarig, 018-18 85 00, 070-630 68 67