Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

14 juni 2002

Frågor viktiga i dialogen mellan människor och mellan människa – maskin

Talad dialog är för människor det mest naturliga och effektiva sättet att kommunicera. Samtidigt är talad dialog vid närmare undersökning ganska kaotisk till sin natur, och man kan undra hur det egentligen kan fungera såpass bra som det gör. Till exempel säger människor ofta inte allt de menar, och andra gånger ges mer information än man förväntat sig. Budskapet går inte heller alltid fram, och en mängd lösryckta småord som "mm", "okej", "va?" är vanligt förekommande. Staffan Larssons avhandling handlar om hur man kan bringa ordning i detta kaos och få en förståelse för hur språkanvändning fungerar i praktiken.

Staffan Larsson, allmän språkvetenskap
– disputation 13 juni 2002

Avhandlingen visar hur frågor kan användas som en grund för beskrivning och hantering av talad dialog; både dialog mellan två människor och dialog mellan människa och maskin. Den grundläggande principen är att de flesta yttranden i dialog kan ge svar på frågor, antingen sådana som faktiskt ställts eller sådana som inte ställts men ändå är relevanta i yttrandesituationen.

Naturlig, talad dialog har stor potential som gränssnitt mellan människa och maskin. Man kan anta att dialogsystem, d.v.s. program som kan använda naturligt språk (t.ex. svenska eller engelska) för att delta i dialog med en människa, blir mer användbara ju bättre de blir på att kommunicera naturligt (d.v.s. som människor gör). Till exempel så behärskar människor en mängd olika sätt att komma över hinder i form av missförstånd och liknande. Även om en gemensam förståelse av vad som menas har uppnåtts, kan förhandling krävas innan en gemensamt acceptabel lösning på ett problem kan godtas. Detta är exempel på saker som måste kunna hanteras av ett dialogsystem.

Staffan Larsson behandlar i sin avhandling ett sätt att beskriva dialog i termer av vad dialogdeltagare tror, vill och undrar över etc. Denna information kan beskrivas som ett “informationstillstånd “, som ungefär motsvarar ett “mentalt tillstånd” hos en person. Han har undersökt modeller för hur dialogdeltagare förändrar sina informationstillstånd baserat på iakttagna yttranden, och hur de väljer att göra nya yttranden utifrån det aktuella informationstillståndet. Det är denna process som kallas för “dialoghantering”.

Utforskningen av frågebaserad dialoghantering sker alltså både på en teoretisk och en praktisk nivå. Det vill säga, dels utvecklas en teori om frågebaserad dialoghantering och dels implementeras denna i form av ett dialogsystem.

Avhandlingens titel: Issue-based Dialogue Management.
Disputationen äger rum torsdagen den 13juni 2002 kl. 10.00
Opponent: Professor Johanna D. Moore
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Närmare upplysningar kan fås av Staffan Larsson, tel. 031-773 4378 (arb.),
031-774 2000 (hem), mobiltel. 0709-285798
e-post sl@ling.gu.se

Kontaktinformation
Barbro Ryder Liljegren
Informationsssekreterare
Humanistiska fakultetskansliet
Box 200
SE 405 30 GÖTEBORG Sweden
tel 031-773 4865
fax 031 773 1144
e-post: Barbro.Ryder@hum.gu.se OBS! ny e-postadress!
Internet: www.hum.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera