Tema

Flera vägar mot hållbart jordbruk

I stället för att ta ställning i den stundtals hätska och fruktlösa debatten för och emot ekologisk odling har agronom Carl-Anders Helander valt en annan väg. I sin doktorsavhandling vid SLU studerar han tre olika odlingssystem, bland dem ett ekologiskt. Men istället för att jämföra dem – vilket hade varit den traditionella forskningsmetodiken – har han arbetat med att utveckla och utvärdera varje system för sig.

Carl-Anders Helander är VD på Hushållningssällskapet i Skaraborg och har under flera år varit doktorand på distans vid SLU i Uppsala. Utgångspunkten för hans doktorsarbete är att inget odlingssystem är perfekt, men att både ekologisk och konventionell odling kan utvecklas i mer uthållig riktning. De långsiktiga försök med odlingssystem som han har arbetat med lades upp i början av 1990-talet på sällskapets gård Logården strax öster om Vänersborg. Projektet fortsätter – avhandlingen är egentligen bara början.

Logården, som drivs som en växtodlingsgård utan djur, har delats in i tre delar med olika odlingssystem: ekologisk, integrerad och konventionell odling. Avhandlingsarbetet går ut på att utveckla och utvärdera varje system för sig efter dess egna förutsättningar. Carl-Anders Helander ingår i en europeisk forskargrupp som har tagit fram särskilda metoder för detta. Enligt metoden ska man börja med att välja mål för jordbruket på gården. Ett kan vara att producera mycket mat, andra att ge arbetstillfällen, goda inkomster för bonden eller bidrag till ett vackert och rikt landskap. Vilket mål som är viktigast måste avgöras på varje gård.

När målen är bestämda börjar arbetet med att systematiskt förbättra växtodlingen i riktning mot målet. I detta arbete har Carl-Anders Helander arbetat tillsammans med traktens rådgivare. Han har använt ett system med särskilda index (jämförelsetal) för att kontinuerligt mäta tillstånd och förändringar i mark och gröda. Det är viktigt eftersom förändringar av en enskild faktor, till exempel kvävegödsling, kan få oväntade effekter för hela odlingssystemet. Gödslingen påverkar inte bara kvävehalten i jorden utan också exempelvis ogäsflora och angrepp av skadegörare, vilket dessa index snabbt ska ge uttryck för.

Ett index som visade sig vara användbart mäter mängden tillgängligt kväve i marken. Det gäller att ha gott om tillgängligt kväve när det finns växande grödor som kan ta hand om det. I gengäld ska halterna vara så låga som möjligt på vintern, då grödorna på våra breddgrader har slutat växa och kväve riskerar att förloras. Resultaten visar tydligt att ett av problemen med ekologisk odling ligger här. Det finns tillräckligt med kväve totalt sett över året, men det finns för lite på våren och ibland för mycket på hösten/vintern.

Ogräs och skadegörare har däremot visat sig vara mindre besvärliga i det ekologiska systemet än vad som förväntades. Mekanisk ogräshackning visade sig fungera så bra att metoden också började användas i det integrerade systemet, där den ibland kunde konkurrera ut kemiska ogräsmedel.

I en särskild del av avhandlingen studerade Carl-Anders Helander om det skulle vara möjligt att använda vitklöver som leverantör av kväve i ett odlingssystem. Klöver kan med hjälp av särskilda bakterieknölar på rötterna binda kväve från luften, något som är nödvändigt att utnyttja i ekologisk odling och användbart även i andra odlingssystem. Vitklövern såddes in i en höstvetegröda på våren och fick efter skörd av vetet ligga orörd till nästa vår, då havre såddes. Ambitionen var att kombinera effekten av bevuxen mark under vintern, för att minska kväveförlusterna, med kväveleverans från vitklövern till den efterföljande havregrödan. Slutsatsen från experimenten med vitklöver var att i genomsnitt 51 procent av kväveinnehållet i vitklövern omvandlades till växttillgängligt kväve under första odlingssäsongen. Det visade sig dock vara svårt att etablera vitklöver i botten på en kraftig höstvetegröda, som skuggade de späda klöverplantorna. Den goda effekten av vitklöver var störst i det ekologiska systemet, med en genomsnittlig skördeökning på 1 500 kilo havre per hektar. Någon ökad risk för kväveförluster från vitklöverinsådd kunde inte påvisas i dessa experiment.

Agronom Carl-Anders Helander, Hushållningssällskapet Skaraborg och SLU:s institution för ekologi och växtproduktionslära, försvarar tisdagen 4 juni 2002 sin doktorsavhandling Farming System Research. An approach to developing sustainable farming systems and the role of white clover as a component in nitrogen management.

Se även www.hush.se/r Logårdsprojektet

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Carl-Anders Helander på telefon 0511-24 800 alt. 0708-26 66 02 eller på e-post Carl-Anders.Helander@hs-r.hush.se.

Flera vägar mot hållbart jordbruk

 lästid ~ 3 min