Tema

Växtdofter skrämmer och lockar

Kornplantor kommunicerar med luftburna ämnen, och när man blandar olika kornsorter förändras deras smaklighet för bladlöss, enligt Velemir Ninkovic vid SLU. Nyckelpigor äter gärna bladlöss och använder växternas doftsignaler för att hitta plantor som är stressade av bladlusangrepp. Det visade sig även att blandningar av korndofter och doftämnen från tistel eller kvickrot är extra attraktiva för nyckelpigorna.

Växter samspelar via flyktiga ämnen och detta påverkar både växter, växtskadegörare (bladlöss) och deras naturliga fiender (nyckelpigor). I sitt doktorsarbete har Velemir Ninkovic vid SLU gjort experiment med olika kombinationer av fyra kornsorter, kvickrot och åkertistel. Han registrerade hur en planta som utsattes för doftsignaler från en annan reagerade. Det visade sig att i fyra kombinationer av kornsorter skilde sig bladtemperaturerna åt med upp till två grader. Detta påverkade inte tillväxthastigheten som helhet, men rottillväxten gynnades på bekostnad av blad- och skottillväxten innan kornplantan gick i ax.

Tidigare undersökningar visar att växt-växtsamspel kan ha en genomgripande effekt på växters utveckling när sorter blandas, och man har bland annat visat att sortblandningar kan ge en ökad kärnskörd. I europeisk växtodling har detta fenomen fått måttlig uppmärksamhet och de bakomliggande ekologiska mekanismerna är dåligt klarlagda. Velemir Ninkovics resultat visar att denna växt-växtkommunikation kan ha en genomgripande effekt på växtens fördelning av tillväxtresurser mellan olika organ, exempelvis mellan rot och blad. Denna förändring av plantan har även betydelse för plantans attraktivitet för eller resistens mot bladlöss.

För att mäta hur sortblandningar förändrar kornplantors smaklighet för bladlöss fick en växt påverka en annan med sina flyktiga föreningar. Bladlöss fick sedan välja mellan en påverkad planta och en obehandlad kontrollplanta. I kombination med vissa andra sorter förändrades smakligheten hos tre av de fyra kornsorterna. Liknande effekter erhölls av sortblandningar i fältförsök. Orsakerna till den förändrade smakligheten för bladlössen kvarstår att kartlägga i detalj.

Den sjuprickiga nyckelpigan äter bladlöss, men även pollen och annan näringsrik föda. Sökbeteendet hos nyckelpigorna är därför mycket föränderligt. Efter att ha ätit en viss typ av föda fortsätter den att under viss tid söka efter just den. Det är sedan tidigare känt att nyckelpigor attraheras av den så kallade honungsdagg, som bladlöss avsöndrar. Man vet också att vissa parasitsteklar attraheras av växter som angripits av växtskadegörare. I en serie laboratorieundersökningar jämfördes därför hur nyckelpigor reagerar på doft av bladlöss, av icke angripna och av angripna plantor. Doften från stillasittande, ostörda bladlöss, som inte sitter på en växt, visade sig inte påverka nyckelpigornas sökbeteende. Doften av bladlusangripna plantor påverkar däremot nyckelpigornas sökbeteende positivt och denna effekt kvarstod även sedan bladlössen och honungsdaggen avlägsnats. Slutsatsen blir att nyckelpigor kan förväntas använda doften från bladlusangripna plantor under sitt födosök efter bladlöss. Detta kan vara särskilt betydelsefullt när nyckelpigorna under tidig försommar söker efter platser där det kan finnas mat och där det är fördelaktigt att lägga ägg.

Betydelsen av naturliga fienders (t.ex. nyckelpigor) inverkan på växtskadegörare (t.ex. bladlöss) ökar med den botaniska mångfalden. I ett fältexperiment ökade antalet nyckelpigor i de delar av ett kornfält, där det också växte åkertistel och kvickrot, jämfört med motsvarande ytor med enbart korn. Detta trots att det varken fanns bladlöss i fältet eller annan alternativ föda. Nyckelpigorna svarade positivt på doftblandningar av kvickrot respektive åkertistel och korn, i ett laboratorieförsök. Om man tog bort ogräsplantorna, men behöll kornplantorna, fanns skillnaderna i attraktivitet kvar. Det kan tolkas som att det finns flera mekanismer än att flyktiga föreningar blandas, nämligen en växt-växtmekanism.

Växt-växtsamverkan inverkar alltså både på växtätare och deras naturliga fiender. I framtiden kan resultaten vara av betydelse både för växtförädlingen och för sättet att odla. Man kommer att kunna kombinera olika växtslag och sorter, så att angrepp av olika växtskadegörare minimeras och deras naturliga fiender blir så effektiva som möjligt. Kanske kan rönen även bidra till en mer nyanserad syn på ogräsfrågorna och öka förståelsen för de ekologiska mekanismer som reglerar sambandet mellan botanisk och zoologisk mångfald.

Kontaktinformation
MSc Velemir Ninkovic, institutionen för entomologi, SLU, försvarade fredagen den 3 sin avhandling för agronomie doktorsexamen med titeln Plant Volatiles Mediate Tritrophic Interactions. Barley, aphids and ladybirds.

För mer information: Velemir.Ninkovic@entom.slu.se, 018-67 25 41.

Växtdofter skrämmer och lockar

 lästid ~ 3 min