Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

27 maj 2002

Reaktioner i gränsskiktet

I sin avhandling studerar Jörgen Rosenqvist reaktioner i gränsskiktet mellan vatten och mineralytor.

Reaktioner i gränsskikitekt mellan vatten och mineralytor påverkar många processer av geokemiskt och miljökemiskt intresse. Transporten av tungmetaller, näringsämnen och spårämnen i naturliga system kontrolleras av reaktioner på mineralytor. Det är därför intressant att studera reaktioner i gränsskiktet. Aluminium och kisel är de vanligaste metallerna i jordskorpan, där de bildar oxid- och hydroxidmineraler.

Mineralytor i vattenlösning kan uppta protoner (vätejoner) ur vattnet eller avge
protoner till vattnet. Omfattningen av dessa reaktioner beror av vattnets pH. Då protoner upptas eller avges, påverkar detta den elektriska laddningen på mineralytan. Ytladdningen hos mineralpartiklar i sin tur påverkar partiklarnas förmåga att delta i olika kemiska processer och utgör därmed en mycket viktig parameter.

I avhandlingen beskrivs upptag och avgivning av protoner för tre olika material: gibbsit, amorf kiseldioxid och kaolinit, samt dessa reaktioners betydelse för ytladdningen hos dessa material. Resultaten beskriv med matematiska modeller. I avhandligen beskrivs också hur olika organiska molekyler binds till gibbsitytor.

Jörgen kommer ursprungligen från Karis, Finland och nås på:
Tel: 090-786 54 07
E-post: jorgen.rosenqvist@chem.umu.se

Fredagen den 31 maj försvarar Jörgen Rosenqvist, kemiska institutionen, oorganisk Kemi, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln “Surface chemistry of Al and Si (hydr)oxides, with special emphasis on nano-sized gibbsite (a-Al(OH)3).” Svensk titel: “Ytkemin hos aluminium- och kisel-(hydr)oxider, med tonvikt på gibbsit (a-Al(OH)3) i nanostorlek.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i KBC-huset, sal KB3B1.
Fakultetsopponent är Dr. Gerhard Furrer, Institute of Terrestrial Ecology,
ETH Zürich, Schweiz.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera