Kvinnors väg mot frigörelse i mellankrigstidens svenska romaner
Mellan Ulla Bjernes Ingen mans kvinna (1919) och Ester Lindins Tänk, om jag gifter mig med prästen! (1940) skrevs över åttio samtidsromaner av och om kvinnor. Ett exempel är Margareta Subers Charlie (1932) som var först i Sverige med att gestalta en lesbisk huvudperson. Men trots att dessa romaner nådde en bred publik i sin samtid har de hittills utgjort en vit fläck på den litteraturhistoriska kartan.
Kristina Fjelkestam vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet har gjort en pionjärstudie av denna litteratur och lägger fram sina resultat i en doktorsavhandling. Här framträder en spännande samling texter som ger en mångfasetterad bild av en epok präglad av kvinnors väg mot frigörelse och oberoende. Här finns de alla, från manhaftiga lesbianer till ungkarlsflickor och kamrathustrur.
På tjugotalet kämpade romanfigurerna för självförverkligande och överskridande av de traditionella konstruktionerna av kvinnlighet. Under trettiotalet släpper de kvinnliga huvudpersonerna sina högtflygande planer. De ägnar sig i stället åt praktisk handling i vardagen. Den textuella kvinnokampen fördes sålunda på två olika fronter, båda lika viktiga i emancipationens historia.”
Doktorsavhandlingens titel: Ungkarlsflickor, kamrathustrur och manhaftiga lesbianer. Modernitetens litterära gestalter i mellankrigstidens Sverige (Symposion: Stockholm/Stehag)
Disputationen äger rum fredag 19 april kl. 10.00 i hörsal 10, hus E, Södra huset, Frescati. Opponent är fil.dr Annelie Bränström Öhman, Umeå universitet
Kristina Fjelkestam kan nås på tfn 08-643 23 38, e-post: f67kf63j@students.su.se
