Den rökande människan
Bilden av den rökande människan och tobaksbruk har sedan femtiotalet förändrats i takt med att rökandets risker blivit alltmer kända. Men samtidigt som rökandet minskat har traditionella tobakskulturer börjat komma tillbaka på nittiotalet, visar en avhandling om bilden av tobaksbruk.
Ulrika Torell vid tema Hälsa och samhälle vid Linköpings universitet har gått igenom svensk populärpress, etikettslitteratur, reklam, hälsoupplysning och populärmedicinska verk för att se hur tobaksrökning framställts från femtiotalet fram till vår tid, en period då rökandets risker definierats allt tydligare. Avhandlingen handlar om hur tobaksrökning har kunnat representera olika värden, idéer och ideal och därmed, i lite vidare perspektiv, olika förhållningssätt till risk.
På femtiotalet förekom rökande människor och tobakstillbehör flitigt i veckopressen och tobaken smälte in i den samtida populärkulturens normalitet. Rökandet kunde signalera social status och klasstillhörighet. När negativa värderingar av tobaksbruket förekom gällde de i regel inte rökandet i sig, utan snarare hur man rökte, som brott mot gängse umgängesregler.
Det är framförallt de medicinska rönen om tobakens skadlighet som radikalt förändrat bilden av rökaren i Sverige. Tobakskonsumtionen har minskat och tobak har blivit allt mindre synligt i populärkulturen. Men samtidigt som rökningen på nittiotalet definieras som den mest betydelsefulla hälsorisken i vår tid kan bruket fortfarande framställas som gångbart, funktionellt och till och med idealt i svensk populärkultur. I nittiotalets veckotidningar röktes cigaretten av den självmedvetna, fria individen och blev attribut för sensationer och risktagande, konstaterar Ulrika Torell.
Hon pekar också på cigarrettens visuella och kommunikativa karaktär och menar att ett rykande rökverk kan liknas vid en flagga som markerar Särart eller Likhet i det sociala sammanhanget. Vad den rökande människan har särskiljt sig från eller visat tillhörighet till har däremot varierat. Tobaken kan användas för att signalera allt från dödsförakt och mod till ansvarslöshet, frihet och opposition. Då kan även den farliga, cancerframkallande cigaretten framstå som meningsfull att röka. Den vetenskapliga rapporteringen om tobakens skadeverkningar har på så sätt bidragit till att generera nya kulturella innebörder kring cigaretten, pipan och cigarren.
Avhandlingen heter Den rökande människan. Bilden av tobaksbruk i Sverige mellan 1950-tal och 1990-tal. Disputationen äger rum fredagen den 1 mars kl 10.00 i sal Key 1 i hus Key, vallaområdet, Linköpings unversitet. Ulrika Torell kan nås på tel 013- 28 2311 eller e-post ulrto@tema.liu.se
