Tema

Hörandet viktigt för självkänslan och upplevelsen av att finnas till

Det är viktigt att äldre personer med hörselnedsättning så fort som möjligt får tillgång till hörhjälpmedel.När äldre själva fick beskriva betydelsen av att höra framkom att hörseln inte bara är viktig för kommunikation och rumslig orientering, utan även för identitet och existens.

En undersökning från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet visar att äldre gärna tonar ned sina hörselproblem. Det uppfattas normalt att höra dåligt när man är äldre och det är inte så mycket att göra något åt var ett par felaktiga antaganden. En förklaring till detta kan vara att hörseln försämras långsamt på äldre dar, vilket gör att man med tiden anpassar sig genom att till exempel undvika situationer som är kommunikativt krävande (till exempel föreningsliv). En annan förklaring till denna inställning hos äldre kan vara att den avspeglar den allmänna synen i samhället kring äldres hörselproblem.

Det är viktigt att äldre med hörselnedsättning identifieras så tidigt som möjligt så att motivationen att ta itu med hörselproblemen inte ebbar ut på grund av bristen på stimulans och att ljudvärlden fallit i glömska. Detta är
extra viktigt eftersom tillgång till ljuden i vår vardag ger trygghet, vitalitet och välmående. När hörandet inte bara upplevs som betydelsefullt för att delta i ett socialt sammanhang, utan också för upplevelsen av att finnas till, är det viktigt att få hjälp med sina hörselproblem när man är äldre.

Studien utgår till största delen från de geriatriska och gerontologiska populationsstudierna (H70) i Göteborg men även från ett geografiskt väldefinierat område i Göteborg – Johanneberg. I studien undersöktes hörseln hos äldre (över 70 år) i olika åldersgrupper i relation till hörapparatbehov, förekomst av tinnitus och påverkan av psykosociala faktorer. Dessutom genomfördes en djupintervjustudie där äldre med hörselnedsättning själva fick beskriva sina upplevelser i vardagslivet.

Resultaten av denna studie bör ligga till grund för folkhälsoarbete och hörselrehabilitering. Folkhälsoarbetet bör syfta till att utbilda människor att associera hörselnedsättning till negativa miljöfaktorer, istället för
till åldrandet, och till att informera om hur man kan minimera dessa negativa miljöfaktorer

Denna avhandling är författad av Ann-Kristin Karlsson Espmark som är audionom och lärare vid audionomprogrammet, avd för audiologi, Sahlgrenska akademin, vid Göteborgs universitet. Hon är den andra audionomen i Sverige
som disputerar för doktorsgrad. Ann-Kristin Karlsson Espmark kommer att fortsätta inom forskning och utveckling genom att både arbeta som lärare och med FOU-verksamhet inom Hörselvården, Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Carina Elmäng, informatör, Sahlgrenska akademin
tel 031-773 35 77, fax 031-82 58 92

Hörandet viktigt för självkänslan och upplevelsen av att finnas till

 lästid ~ 2 min