Bingolotto: ett svårfångat samhällsfenomen
Är Bingolotto folkhemmets sista utpost?- Ja, bland mycket annat, svarar medieforskarna Göran Bolin och Michael Forsman vid Södertörns högskola. Det paradoxala med Bingolotto är att samtidigt som programmet pekar bakåt mot det tidigare public service-utbudet, har det också bidragit till förnyelse av den svenska TV-marknaden. Riksdag och regering har anpassat lagar för TV-annonsering efter den modell Bingolotto “smugit” in, för att ta bara ett exempel.
– Det fascinerande med Bingolotto är att det inte bara är ett TV-program eller ett lotteri, utan att kombinationen av dessa båda komponenter gör det till ett samhällsfenomen som är oerhört komplext – trots stundtals förekommande anklagelser av att vara dålig TV, säger Göran Bolin.
“Bingolotto. Produktion, text, reception” är nr 2 i rapportserien Mediestudier vid Södertörns högskola.
Projektet har finansierats av Riksbankens Jubileumsfond. Projektets syfte har varit att göra en kvalitativ studie av relationen mellan programmets produktionsvillkor och innehåll, och att analysera de publik- och konsumtionsroller som Bingolotto skapar.
I rapporten redovisas Bingolottos uppkomst i det sena 1980-talet, och dess utveckling från ett lokalt program för kabelanslutna hushåll i Göteborgstrakten, till en nationell angelägenhet som samlar miljoner tittare framför TVn om lördagskvällarna. Här redovisas också den komplicerade väv av relationer som produktionen inbegriper, där TV-produktionsbolag, ideella föreningar, TV4, annonsörer och sponsorer, och många fler är involverade. I boken ges även en inblick i programmets ändrade form och innehåll genom åren, och hur de publiker som tar del av detta underhållningsprogram förhåller sig till fenomenet.
Ytterligare information:
Docent Göran Bolin 08-608 4218, epost: goran.bolin@sh.se
Michael Forsman 08-6084269, epost: michael.forsman@sh.se
