Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

11 februari 2002

Hälsokontroll för lax

Lax, regnbågslax, öring och röding är några av de laxfiskar som kan drabbas av en sjukdom i njurarna. Det rör sig om en bakterie, ofarlig för människan, men förödande för vilda och odlade bestånd. Det bästa sättet att begränsa sjukdomen är att regelbundet undersöka fiskbeståndens hälsa. Eva Jansson från SLU/ SVA har nu utvecklat bättre metoder för att fastställa sjukdomen och för att studera hur fiskars immunförsvar fungerar.

Bakteriell njurinflammation (BKD) är en sjukdom som drabbar vild såväl som odlad laxfisk och som förekommer över hela världen. Sjukdomen orsakas av stavbakterien Renibacterium salmoninarum. Bakterien kan inte föröka sig vid temperaturer över 30°C, sjukdomen är alltså inte farlig för människor. Den
kan dock ge betydande dödlighet i fiskodlingar och kan även drabba biologiskt skyddsvärda, vilt levande stammar av lax och röding, arter som är särskilt känsliga för sjukdomen.

Smittade fiskar visar varierande sjukdomssymptom, men typiska tecken är att njuren är svälld och har grå-vita fläckar av varierande storlek. Vita fläckar kan också förekomma på mjälten, hjärtat och levern.

Regelbundna undersökningar av hälsan i fiskpopulationer är den viktigaste möjligheten att begränsa BKD, eftersom varken antibiotika eller något verksamt vaccin finns tillgängligt. Det är svårt att ställa diagnos på sjukdomen, då bakterien R. salmoninarum kräver speciella odlingsmedier och växer mycket långsamt.

Bakterien kan överleva och till och med föröka sig inuti fiskens fagocyterande celler (intracellulärt). Dessa celler, som ingår i det immunologiska försvaret, har annars till uppgift att förgöra inkräktande bakterier. Tuberkulos är en sjukdom hos däggdjur, som även den orsakas av intracellulärt förekommande bakterier. Genom en immunologisk reaktion, som
är nödvändig för att utveckla skydd, bildas då så kallade granulom i angripna organ. Likartade granulom bildas hos fiskar som är smittade med BKD vilket tyder på liknande immunologiska reaktioner sker hos fisk.

Eva Jansson har i sin avhandling utarbetat metoder för att diagnostisera BKD och för att studera immunologiska reaktioner hos laxfisk som är smittade med R. salmoninarum. Hon har utvecklat en immunologisk teknik, för BKD, där bakterien R. salmoninarum spåras direkt i fiskens njure. Metodens känslighet har utvärderats i prover från fiskbesättningar där BKD tidigare konstaterats. Denna metod har förbättrat möjligheten att spåra BKD i fiskbesättningar jämfört med den tidigare använda bakterieodlingstekniken.

Med en metod för att spåra antikroppar riktade mot R. salmoninarum i laxfiskars blod, har förhöjda antikroppsnivåer uppmätts i både regnbågslax och lax som är infekterade med R. salmoninarum. Något samband mellan individuella fiskars antikroppssvar och halten av bakterier i njuren kunde dock inte fastställas. Detta indikerar att andra immunologiska mekanismer är viktiga för att skydda fiskar mot BKD.

Lymfocyter, som tillhör de vita blodkropparna, är mycket viktiga för att utveckla ett skydd mot bakterier och virus hos däggdjur. Lymfocyter och många funktioner, som hos däggdjur regleras av lymfocyter, finns också hos laxfisk. Lymfocyter från fiskar som smittats med BKD stimulerades till
celldelning av avdödade R. salmoninarum. Denna metod kan användas i samband med att man utvecklar vacciner mot BKD och den kan då minska behovet av att använda försöksfisk.

Forskningsingenjör Eva Jansson, SLU, institutionen för patologi, försvarar fredagen den 15 februari kl 09.15 sin avhandling med titeln Bacterial kidney disease in salmonid fish – Development of methods to assess immune
function in salmonid fish during infection by Renibacterium salmoninarum.
Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Lokal: Sal L, Undervisningshuset, Ultuna, SLU .
Opponent: Dr Eva Benediktsdottir, University of Iceland

För mer information: Eva Jansson, 018-67 43 44, mailto:Eva.Jansson@sva.se,
http://www.sva.se/dokument/stdmall.html?id=63

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera