Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

23 januari 2002

Blommande bakterier

Den blågröna algen Trichodesmium kan orsaka enorma blomningar i världshaven. Den största som rapporterats täckte en yta av 2 000 000 km2. I sin doktorsavhandling som Pernilla Lundgren i dagarna försvarar vid Botaniska institutionen, Stockholms universitet, beskriver hon viktiga aspekter hos Trichodesmium, som förmodligen är världens viktigaste cyanobakterie (blå-grön alg).

Cyanobakterier är en grupp organismer som var bland de första att kolonisera jorden, de äldsta är 3, 5 miljarder år gamla. Många cyanobakterier har den speciella förmågan att kunna använda sig av kvävet i atmosfären (som består av 78% kvävgas), något som inga växter eller djur kan. Denna förmåga är speciellt viktig i tropiska hav eftersom halten närsalt är så låg, medan kvävgas alltid finns tillgängligt i atmosfären och löst i vattnet.

Den marina cyanobakterien Trichodesmium är uppenbart enormt ekologiskt framgångsrik och har ett unikt sätt att ta upp kvävet i atmosfären som inte finns hos någon annan organism. Hur detta går till har Pernilla Lundgren även publicerat i den ansedda vetenskapliga tidskriften Science. Här beskriver hur enzymet som möjliggör kvävefixering är som mest aktivt när fotosyntesen är nedreglerad. Denna separation är nödvändig eftersom enzymet är känsligt för syrgas, som produceras i den så livsviktiga fotosyntesen. I avhandlingen utökas även antalet medlemmar av släktet Trichodesmium genom DNA-analyser av andra marina cyanobakterier.

Doktorsavhandlingens titel: Marine non-heterocystous cyanobacteria: diazotrophic characterization & molecular phylogeny

Disputationen äger rum fredag 25 januari kl. 10.00 i föreläsningssalen på Botaniska institutionen, Lilla Frescativägen 5. Opponent är professor J. R. Gallon.

Pernilla Lundgren kan nås på tfn 08-16 12 08 eller e-post lundgren@botan.su.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera