Tid för alger
Det ökade intresset för naturligt producerade produkter från växtriket har också inneburit att alger blivit mer intressanta att använda i mat och i framställningen av andra produkter. Malena Granbom har i sin doktorsavhandling vid Botaniska institutionen studerat två kommersiellt viktiga och närbesläktade rödalger ur vilka en konsistensgivare kan utvinnas. Konsistensgivaren (karragenan) används i flera vanliga […]
Det ökade intresset för naturligt producerade produkter från växtriket har också inneburit att alger blivit mer intressanta att använda i mat och i framställningen av andra produkter. Malena Granbom har i sin doktorsavhandling vid Botaniska institutionen studerat två kommersiellt viktiga och närbesläktade rödalger ur vilka en konsistensgivare kan utvinnas. Konsistensgivaren (karragenan) används i flera vanliga produkter som t.ex. glass och tandkräm. Algerna odlas i havet i tropiska områden bl.a. på Zanzibar utanför Tanzanias östkust där befolkningen, speciellt kvinnorna, fått en extra inkomstkälla från odlingen. Malena Granbom har studerat algernas fysiologi i syfte att förbättra förutsättningarna för odlingen.
Algerna har genom sin livsviktiga funktion, fotosyntesen, förmågan att omvandla solljusets energi till energi inbunden i sockerföreningar. Malena Granbom visar i avhandlingen att fotosyntesen i rödalgen Kappaphycus regleras av en 24-timmars klocka. Studierna visar också att en liknande 24-timmars klocka reglerar ett enzym som är viktigt för att alger ska kunna tillgodogöra sig kväve för uppbyggnaden av proteiner. Klockan ser till att en rad proteiner finns färdiga på morgonen när solen gå upp och fotosyntesen kan därmed börja bilda energi som i sin tur är nödvändigt för att enzymen som reglerar kväve-assimileringen ska fungera.
För att fotosyntesen ska kunna bygga sockerföreningar måste algerna också ha god tillgång på kol, i form av koldioxid. Koldioxid är en liten oladdad kolmolekyl som lätt tar sig in i algen, men i den marina miljön är tillgången på koldioxid ofta begränsad. Malena Granbom visar att algerna har utvecklat en förmåga att tillgodogöra sig andra former av kol ur havsvattnet, som inte själva tar sig in i algerna utan måste transporteras eller omvandlas till koldioxid innan det tas upp. Systemet gör det möjligt för algerna att fotosyntetisera utan att bli kolbegränsande i det extremt starka solljus de växer och odlas i.
Doktorsavhandlingens titel: Circadian rhythms and carbon acquisition in the red algae Kappaphycus alvarezii and Eucheuma denticulatum
Disputationen äger rum fredag 11 januari kl. 10.00 på Botaniska institutionen, lilla Frescativägen 5. Opponent är professor Matt Dring, School of Biology and Biochemistry, Queens University, Belfast, Nordirland.
Malena Granbom kan nås på telefon 08-161246 (Botaniska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm), e-post Malena.Granbom@botan.su.se
