Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

7 december 2001

Så myntades uttrycket den kvinnovänliga välfärdsstaten

Hur skapas bilder av och föreställningar om olika grupper av kvinnor i forskning och statliga utredningar skrivna i Sverige och Norge under 1980- samt 1990-talet? Hur påverkas den egna forskningen av villkoren i det akademiska livet? Är det möjligt att utveckla ett kritiskt förhållningssätt också av den egna forskningsprocessen? Det är några av de frågor som Mona Livholts behandlar i sin avhandling.

Avhandlingen tar utgångspunkt i forskningens intresse för utsatta grupper och för en kritisk diskussion kring risken att forskningen bidrar till att skapa en syn på utsatta grupper som problem.
Utifrån temat ‘kvinnor och välfärdsstaten’ analyseras hur bilder och föreställningar om olika grupper av kvinnor skapats i en Nordisk tanketradition där staten spelat en central roll. Avhandlingen visar bland annat att 1990-talets statliga utredningar om ensamstående mödrar kringgärdas av en stark problemorientering. Vidare undersöks vad som gjorde det möjligt att utveckla idén om de nordiska välfärdsstaterna som “kvinnovänliga välfärdsstater” och hur kvinnor framställs i dessa texter. Analyserna visar att idén om de Nordiska välfärdsstaterna som “kvinnovänliga” möjliggjordes i ett Norskt kvinnoforskningssammanhang av Helga Maria Hernes som själv upplevde sig som en främling i Norge dit hon kommit i vuxen ålder. I en tänkt framtida “kvinnovänlig” välfärdsstat beskrivs kvinnor som ledare i kampen för förändring. Denna skulle i ett första steg skulle bygga på allianser mellan kvinnor, i ett andra steg på allianser mellan kvinnor och välfärdsstaten samt i ett tredje steg mellan kvinnor och män.

I de olika delstudierna kritiseras forskningssammanhanget för att ofta skapa förenklade indelningar av kvinnor och utsatta grupper, medan forskaren själv gömmer sig bakom en tänkt objektivitet, dvs någon som kan frikoppla sig från sin forskning – utan känslor eller engagemang. I avhandlingen görs den egna forskningsprocessen synlig med hjälp av minnesarbete, vilket visar att forskarens situation i det akademiska livet i viss mån liknar de som speglas i texter om kvinnor och välfärdsstaten.

Mona Livholtz är uppvuxen i Ljusdal. Hon är anställd vid Mitthögskolan.
Mona nås på:
Tel: 090-786 97 37
Hem: 090-77 11 62
E-post: mona.livholts@socw.umu.se

Fredagen den 14 december försvarar Mona Livholts, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln ‘Women’, Welfare, Textual Politics and Critique. Different categories of ‘women’, the making of welfare states and emancipation in a Nordic welfare state context. Svensk titel: ‘Kvinnor’, Välfärd, Textens Politik och Kritik. Om skapandet av kvinnokategorier och frågan om frigörelse i ett Nordiskt välfärdsstatligt sammanhang.
Disputationen äger rum kl. 13.15 i Humanisthuset, hörsal G. Fakultetsopponent är Professor Sasha Roseneil, University of Leeds, England.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera