Tema

Varken fisk eller skaldjur på tallriken utan mangroveskogar!

Konsumtionen av odlade jätteräkor i Europa, Nordamerika och Japan sker på bekostnad av tropiska mangroveskogar, vilket marginaliserar lokalbefolkningens möjligheter att skaffa mat och inkomster.

Detta konstateras av Patrik Rönnbäck som i dagarna lägger fram sin avhandling vid Institutionen för systemekologi vid Stockholms universitet. Rönnbäck har studerat hur mangroveområden i Indien, Filippinerna och Mozambique understöder fisket, samt hur räkodlingar är beroende av mangroven. Förutom rent marinbiologiska studier har Rönnbäck arbetat inom ämnesområdet ekologisk ekonomi där han tillsammans med ekonomer och socialantropologer värderat mangrove som naturresurs.

Mangroveskogar växer i tidvattenzonen i tropiska kustområden. Tidigare täcktes 75% av de tropiska kusterna av mangrove, idag är bara 25% täckta. Den främsta orsaken till att skogen huggs ner är för att ge utrymme åt odlingar av jätteräkor. Det paradoxala med situationen är att produktiviteten och hållbarheten hos räkodlingarna är direkt beroende av mangrove för att över huvud taget erhålla räkyngel att odla. Närvaron av mangrove skyddar även odlingarna mot stormar, översvämningar och kusterosion. Överetableringen av alltför intensiva odlingar försämrar vattenkvalitén och påskyndar utvecklingen av virus- och bakteriesjukdomar. Livslängden hos en räkodling är därför sällan mer än 5-10 år, och i Thailand är 70% av tidigare produktiva dammar övergivna. Efter det att produktionen kraschat i ett område söker sig räkodlingsindustrin till nya mangroveområden för att etablera nya dammar. Rönnbäcks avhandling ger rekommendationer ämnade att förbättra hållbarheten hos räkodlingarna.

En av drivkrafterna bakom skövlingen av mangroveskogar är underskattningen av det ekonomiska värdet på naturresurser och ekologiska tjänster som mangroven genererar. Rönnbäck har kvantifierat de olika typer av fisken som är kopplade till mangrove. Mangrove är ett av världens mest produktiva ekosystem, och 30% av fisken och nästan 100% av räkorna i den kommersiell fiskfångsten i Sydost-Asien lever någon del av sitt liv i mangroven. Mangrovens betydelse som protein- och inkomstkälla för lokalbefolkningen reflekteras i att mangroveområden har flest antal fiskare per ytenhet av alla fiskade system globalt sett. Via en rad interaktioner understödjer mangroven även fisken efter fisk- och skaldjursarter som inte lever någon del av sitt liv i mangroven. Genom att t.ex. fånga upp partiklar, näringsämnen och föroreningar förbättrar mangroven vattenkvalitén avsevärt i kustområdet. Denna ekologiska tjänst är en direkt förutsättning för livskraftiga kustnära korallrev, och det högproduktiva fisket som bedrivs på reven. Rönnbäck har kalkylerat att mangroven är värd mellan 1 800 och 13 300 USD per hektar och år genom det stöd det utgör för fisket. Genom att även värdera den mångfald av skogsprodukter och ekologiska tjänster som mangroven genererar skulle värdet på detta ekosystem öka markant. Rönnbäck påpekar att det finns stora sociala och ekonomiska vinster med att återplantera mangroveskogar, vilket kostar 100-1 000 USD per hektar.

Doktorsavhandlingens titel: Mangroves and Seafood Production – The Ecological Economics of Sustainability

Disputationen äger rum fredagen den 7 december klockan 10.00 i Nordenskiöldssalen, Geovetenskapens hus, Frescati. Opponent är Prof. J-E. Ong, Centre for Marine & Coastal Studies, Universiti Sains Malaysia, Penang, Malaysia.

Patrik Rönnbäck kan nås på tfn 08-16 13 58 (arbete); 08-15 87 06 (bostad); e-post: pat@system.ecology.su.se

Varken fisk eller skaldjur på tallriken utan mangroveskogar!

 lästid ~ 2 min