Klart med etiska regler för svensk stamcellsforskning
Vetenskapsrådets styrelse har i ett enhälligt beslut tagit ställning till etiska riktlinjer för stamcellsforskning. I korthet innebär riktlinjerna att forskarna får ta stamceller från embryon som inte längre är användbara, eller ska användas, för vidare IVF-behandling. Dessutom bedöms att skapandet av embryon genom somatisk kärnöverföring ("terapeutisk kloning") för att få tillgång till stamceller, kan vara etiskt försvarbart. Detta eftersom de behandlingsmässiga vinsterna på sikt kan vara stora. Kärnöverföring kan dock för närvarande inte tillåtas p g a det rådande rättsläget. Vetenskapsrådets styrelse föreslår vissa lagändringar.
Ställningstagandet i Vetenskapsrådets styrelse bygger på en omfattande process där fakta och åsikter inhämtats från expertis på frågans många olika aspekter.
– Det har även varit viktigt att lyssna till de synpunkter som finns bland andra debattörer och ute hos allmänheten, säger Vetenskapsrådets ordförande Bengt Westerberg. Vi har nu haft tid att sätta oss in ordentligt i sakfrågans många aspekter och vi har också fått en ganska bra bild av opinionen.
Riktlinjerna (Det fullständiga dokumentet finns på www.vr.se.)
Stamceller kan anskaffas på olika sätt. När det gäller att ta stamceller från vuxna (s k adulta stamceller), från navelsträngsblod och från aborterade foster finns redan lagar som reglerar förfarandena. För att kunna forska på stamceller från embryon krävs tillgång till embryon. Sådana kan anskaffas på flera sätt. Här sammanfattas anskaffningsvägar och ställningstaganden:
Stamceller från embryon skapade för IVF-behandling, d v s provrörsbefruktning, och som bedöms som olämpliga för vidare behandling eller som inte behövs för vidare behandling
Användande av mänskliga embryon i forskningen kan tillåtas om det saknas godtagbara alternativ för att uppnå motsvarande resultat och om projektet bedöms som nödvändigt för att föra stamcellsforskningen framåt.
En förutsättning är att informerat samtycke lämnats från det par från vilkas ägg och sperma embryona framställts.
Embryon som kan användas är de som har bedömts vara oanvändbara för IVF-behandlingen, liksom embryon som har varit frysta för att ev användas vid senare behandling, men där sådan inte längre är aktuell.
Stamceller för forskning får tas från embryon längst t o m 14 dagar efter befruktningen (frystid ej inräknad). Antalet embryon som för användas ska begränsas till vad som är nödvändigt för forskningens genomförande. Lagen (1991:115) om åtgärder i forsknings- eller behandlingssyfte med befruktade ägg från människa samt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller.
Stamceller från embryon skapade enbart för forskningsändamål
Alternativet till utnyttjande av överblivna embryon vid IVF-kliniker är att embryon skapas enbart för forskning. Något som skulle kunna ske genom donation från därtill villiga män och kvinnor. För närvarande är detta, bl a till följd av rådande rättsläge, inte tillåtet.
Stamceller från embryon skapade genom somatisk kärnöverföring, s k terapeutisk kloning.
Inte heller denna metod kan i rådande rättsläge tillåtas. De behandlingsmässiga vinsterna kan emellertid på sikt vara stora med denna teknik. Det kan därför vara etiskt försvarbart att bedriva grundvetenskaplig forskning med sådan inriktning där målsättningen är att etablera stamceller med samma DNA som patienter som behöver celltransplantationer. Sådan verksamhet bör dock villkoras med att en statlig myndighet kan ge licens och kontrollera verksamheten. Det måste också enligt Vetenskapsrådets mening föregås av ett förbud i lag mot att inplantera sådana embryon i en kvinnas livmoder, s k reproduktiv kloning. Under dessa förutsättningar kan en forskningsetisk prövning ske på normalt sätt.
Enligt Europarådets konvention för mänskliga rättigheter och biomedicin är skapande av embryon enbart för forskning inte tillåten. Sverige har förklarat sig ha för avsikt att ratificera konventionen men har ännu inte gjort det. Om t ex forskning med kärnöverföring ska bli möjligt torde det förutsätta någon form av reservation från svensk sida.
Den fortsatta utvecklingen
Forskningen om stamceller utvecklas oerhört snabbt och kommer fortsatt vara en omdebatterad fråga. Vetenskapsrådet kommer därför att arbeta vidare med frågan i samråd med både berörda i forskarsamhället och i samhället i övrigt. I det här sammanhanget måste även vikten av forskningens öppenhet mot resterande samhället betonas.
Mer information
På Vetenskapsrådets hemsida www.vr.se finns det fullständiga dokumentet för riktlinjerna.
På hemsidan hittar man även mer information om stamcellsforskning och för pressen finns en kontaktlista över ordförandena i de lokala etiska kommittéerna (sammanlagt ett tiotal tillhörande de medicinska fakulteterna i Lund, Göteborg, Linköping, Stockolm, Uppsala, Umeå.).
För kommentarer
Bengt Westerberg
Ordförande Vetenskapsrådet
08-546 44 000
Madeleine Leijonhufvud
Biträdande generaldirektör Vetenskapsrådet
08-546 44 318 / Madeleine.Leijonhufvud@vr.se
Harriet Wallberg-Henriksson
Huvudsekreterare i ämnesrådet för medicin inom Vetenskapsrådet
08-546 442 74 / Harriet.Wallberg-Henriksson@vr.se
Presskontakt
Kajsa Eriksson
Presschef Vetenskapsrådet
08-546 442 16 / 0733-66 62 16 / Kajsa.Eriksson@vr.se
Annakarin Svenningsson
Informationsansvarig medicin
08-546 442 19/ Annakarin.Svenningsson@vr.se
