Kritiskt tänkande fordrar tid och utrymme
Enligt Högskolelagen ska den grundläggande högskoleutbildningen ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning. Ett kritiskt tänkande bör därför vara en självklar ingrediens i varje undervisningssituation och ett naturligt förhållningssätt hos varje student/teknolog och lärare. Hur ser det ut i verkligheten på en teknisk högskola idag? Stimuleras eller hindras det kritiska tänkandet av nya undervisningsmetoder som exempelvis problembaserat lärande (PBL)? Bidrar IT till utveckling av det kritiska tänkandet eller är det möjligen ett hinder?
Dessa frågor belyser Ewa Olstedt i sin doktorsavhandling vid Pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet. Underlaget baserar sig främst på 503 teknologenkäter samt intervjuer med teknologer och lärare vid en teknisk högskola.
Resultatet visar att studierna “ibland” befrämjar det kritiska tänkandet. Teknologerna uppger att de vanligtvis saknar en lärmiljö som stimulerar det kritiska tänkandet. De fokuserar på tentamensuppgiften och framhåller betydelsen av att “ligga i fas”, vilket innebär att det kritiska tänkandet saknar utrymme. Enligt teknologerna är förståelse en förutsättning för det kritiska tänkandet. Brist på tid och många parallella kurser styr ofrivilligt mot ett tentabaserat- eller drillbaserat lärande. Teknologerna framhåller att intresse, tid, verklighetsförankring, sammanhang, olika perspektiv, alternativa svar samt engagemang gynnar ett kritiskt tänkande. Flera av dessa faktorer saknas ofta i lärsituationen. PBL kan både gynna och hindra det kritiska tänkandet.. I en lärmiljö med ett förhållningssätt enligt PBL måste pedagogiken tydligt synliggöras och förstås av såväl lärare som teknologer. Även om teknologerna har ansvaret för den egna kunskapsprocessen anpassar de sig till de krav som ställs på dem och de förväntningar de har på sig själva – att klara tentan.
IT kan vara ett hinder för kritiskt tänkande enligt teknologerna. I pressade situationer är det lättare att avstå från IT än att sätta sig in i en teknik som uppfattas som svårhanterlig och opålitlig. Teknologerna anser att programvaran skall vara aktuell och behärskas av läraren. Det skall vara minimala risker för att fel skall uppstå eller att systemet “kraschar”. Sammanfattningsvis visar studien att det kritiska tänkande fordrar utrymme i tid och en förståelse för såväl ämnet som metodiken och tekniken.
Doktorsavhandlingens titel: Att tänka kritiskt? En studie om lärande, PBL och IT i ingenjörsutbildningen
Disputationen äger rum fredag 7 december 2001 kl. 10.00 i sal G, Arrheniuslaboratorierna, Frescati. Opponent är docent Magnus Söderström, Växjö universitet.
Ewa Olstedt kan nås på telefon 08-790 72 59 (arb.), 08-755 96 48 (hem), e-post ewaols@lib.kth.se
