Blir barn visa av visor?
Föräldrar har alltid umgåtts med sina småbarn genom att på ett naturligt sätt använda ett särskilt uttrycksfullt språk, “babyspråk”, som ofta omfattar rytmisk lek med sång och gester. Denna musiska kommunikation stimulerar barnet att imitera miner och rörelser och att själv formulera språkliga fraser som binder tanken till känslor och handlingar. Musisk kommunikation är grunden för att medvetandet väcks och att modersmålet utvecklas. Människans unika förmåga att kunna och vilja synkronisera sig med andra i rytmisk rörelse och sång har sannolikt varit en av de grundläggande förutsättningarna för utvecklingen av gemensamt språk och kulturellt samarbete.
Berit Uddén vid Centrum för musikpedagogisk forskning (MPC) belyser i sin avhandling vikten av musisk kommunikation som ett pedagogiskt medel med ickeläsande barn i förskola och primärskola. Historiskt var det avgörande för att sprida kunskap i icke skriftspråkliga kulturer. Barn sjunger ofta spontant formade fraser och visar språklig mening med händerna i syfte att skapa förståelse.
Redan på 1840-talet menade Friedrich Fröbel, skaparen av Kindergarten som pedagogisk idé, att leken med rimvisan som tolkningsmedium var människans första bildningsmedel. Leken måste ledas medvetet av modern/pedagogen genom visor, som strukturerar språket, samt talade förklaringar. Detta kallar Berit Uddén musisk pedagogik. Den har betydelse för att barn känslomässigt, tankemässigt och språkligt skall kunna utveckla sig allsidigt och senare erövra ett funktionellt skriftspråk.
Fröbels pedagogiska teori om lekens dubbla funktioner tycks vara en glömd kunskap idag. Berit Uddén är kritisk till att de svenska läroplanerna för förskolan och grundskolan skriver att “musik, dans och teater” skall användas enbart som “uttrycksformer” för lärandet och då genom sporadisk undervisning av experter i dessa ämnen.
Berit Uddén hävdar betydelsen av att varje lärare, som arbetar med barn, i det dagliga arbetet kan använda visor och rytmiska lekar på ett medvetet sätt. Viktigt är att denna lek leds på ett lekande sätt för att visandet skall fungera som stöd för barnens tanke- och språkutveckling i deras kunskapande verksamhet.
Doktorsavhandlingens titel: Musisk pedagogik med kunskapande barn.Vad Fröbel visste om visan som tolkande medel i barndomens studiedialog.
Disputationen äger rum fredag 16 november kl. 13.00 i Lilla Salen, ingång A2, Kungliga Musikhögskolan Valhallavägen 105. Opponent är prof. Jan-Erik Johansson, Høgskolen i Oslo.
Berit Uddén kan nås på tfn 019-31 47 96 (Pettersbergsvägen 4B, 703 69 Örebro), e-post berit.udden@musik.oru.se
