Dansk-norsk orgelbyggartradition
Med Hans Jacob Tronshaugs avhandling är det första gången som en nordisk orgelbyggartradition undersökts i ett större vetenskapligt sammanhang. Det är också första gången som metoder som beskrivs av teoretiker har prövats genom uppmätning av bevarade orglar från en orgelbyggartradition. Avhandlingen ger därför viktig information om vad som kan ske med en konsthantverkstradition i möte med andra traditioner och uppfattningar.
Då dansken Peter Adolph Albrechtsen kom till Christiania i Norge i augusti 1835, var han den förste professionelle orgelbyggaren som slog sig ned i landet sedan den tyske orgelbyggaren Gottfried Heinrich Gloger bosatte sig permanent i Norge på 1740-talet. Albrechtsen var utbildad hos Marcussen & Reuter i Sydjylland, och förde med sig de viktigaste elementen i denna orgelbyggartradition till Norge. Här fick han flera elever, och den viktigaste av dem, Claus Jensen, var trofast den orgelbyggarstil som etablerades av Marcussen & Reuter, och som vidareutvecklades av Peter Adolph Albrechtsen ända fram till hans död 1892.
Albrechtsens liv och verksamhet utgör huvudtemat i avhandlingen, och hans insats som orgelbyggare ses i förhållande till 1800-talets dansk-norska orgelkultur. För att kunna kartlägga faktorer som påverkade Albrechtsens orgelbyggande, har Trons-haug använt det väldokumenterade orgelprojektet i Nykirken i Bergen. Flera orgelbyggare, musiker, arkitekter och byråkrater var involverade i projektet som utspann sig över mer än två decennier fram till mitten av 1800-talet, och som reflekterar den skandinaviska tidsandan.
Orgelbyggandet generellt genomgick stora förändringar under första delen av 1800-talet, och bland annat teoretikerna Töpfer, Kützing och Seidel bidrog till detta. Under loppet av två – tre decennier uppstod det ett nytt tänkande inom de viktigaste områdena av orgelbyggandet: pipemensurering, beräkning och planerande av luftlådor och beräkning av orgelns luftsystem. Orgelbyggartraditioner i Europa och Amerika tänkte nytt mot bakgrund av dessa teoretikers skrifter, och för avhandlingsförfattaren har det varit viktigt att undersöka om Albrechtsen, som levde och verkade i Europas utkant, fångat upp något av de nya idéerna i sitt orgelbyggande.
Vid sidan av ett omfattande arkivmaterial har anteckningsböcker skrivna av Jürgen Marcussen och Andreas Reuter varit viktigt källmaterial för avhandlingen. I anteckningsböckerna beskrev Albrechtsens läromästare viktiga element i deras praktiska orgelbyggande. Genom att kombinera informationen från dessa böcker med observationer och uppmätning av bevarade instrument byggda av Albrechtsen, hans elev Jensen och Marcussen & Reuter, har det varit möjligt att ge detaljerade beskrivningar av de metoder som dessa orgelbyggare använde. I avhandlingen visar författaren att några av dessa metoder var starkt influerade av framstående teoretiker från både 1700- och 1800-talet, bland dem Georg Andreas Sorge, Dom Bédos de Celles och Johann Gottlob Töpfer.
Avhandlingens titel: “With Rare Diligence and Acuracy ” – The Organ Building of Peter Adolph Albrechtsen in the Context of Nineteenth Century Danish/Norwegian Organ Culture. Disputationen äger rum måndagen den 29 oktober 2001 kl. 13.00, Sal L 100, Etnologen, Lennart Torstenssonsgatan 6, Närmare upplysningar kan fås av Hans Jacob Tronshaug, tel. +47 62482162
(hem), e-post: hantrons@spray.no
