Artikel från Linköpings universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

19 oktober 2001

Motsträviga myndigheter; Sektorsforskningen och politisk styrning

Forskningspolitiken som växte fram i Sverige under 1980-talet analyseras i en avhandling i tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Bo Persson undersöker vilka följder det fick för Statens råd för byggnadsforskning (BFR) och Styrelsen för teknisk utveckling (STU) när staten försökte reformera sektorsforskningen.

Under efterkrigstiden betraktades forskningen under lång tid som ett instrument för att uppnå politiska mål och många departement hade sektorsforskningsorgan som hanterade forskningsstöd. På 1980-talet ansågs sektorsforskningen splittrad och kortsiktig och myndigheterna tvingades reformera arbetssätt och organisationsformer.

En av avhandlingens slutsatser är att reformerna präglades av förhandling mellan olika aktörer, snarare än av en kraftfull politisk viljeinriktning. Flera aktörer hade stora möjligheter att presentera krav och förslag till förändringar av sektorsforskningsorganen. De viktigaste aktörerna var olika företrädare för ett universitets- och högskoleperspektiv som ställde krav på forskarstyre och ökat stöd till långsiktig forskning. För andra aktörer var forskningsfinansieringens effektivitet den viktigaste aspekten.

Forskningsorganen själva hade ett starkt inflytande över olika handlingsalternativ och drev också egna frågor, som till exempel frågan om forskningens samfinansiering. Nätverk knutna till forskningsorganen fungerade som resurser för att få igenom förslag men också för att mobilisera motstånd mot nya förslag.

Persson visar att två skilda modeller för styrning av forskning stod emot varandra i processen och att sektorsforskningsorgan hade svårt att anpassa sig till mer forskarstyrda arbetsmetoder. De ansåg inte att dessa gick att förena med deras uppdrag och arbetsformer. Myndigheterna fungerade dock inte enbart som försvarare av sin gamla roll utan bidrog även till att omdefiniera och utveckla sektorsforskningsmodellen.

Statsmakternas politik kom främst att baseras på en traditionell forskningsrådsmodell, med forskarstyrda besluts- och arbetsformer. Forskningsrådsmodellen snarare stärktes än försvagades under denna period, vilket enligt Persson visar på forskningsrådsmodellens styrka som organisationsidé.

Avhandlingen heter “Motsträviga myndigheter. Sektorsforskning och politisk styrning under 1980-talet.” Disputationen äger rum 2001-10-19 kl 13.15 i C3, C-huset, Linköpings universitet. Bo Persson nås per tel 013 – 28 44 55 eller via e-post boper@eki.liu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera