Örebroforskare undersöker om politiska nätverk påverkar demokratin

Att kommunalråd, förvaltningschefer och andra kommunala ledare är med i olika nätverk är ingen nyhet. Men det finns forskare som menar att nätverken ökar i betydelse och har fått större politisk betydelse än tidigare. Man talar till och med om ”nätverkssamhällen” där kommunala ledare sitter och diskuterar politiska frågor med aktörer utanför kommunen såsom företag, staten, föreningar, andra kommuner och EU.

Nu ska forskare vid Novemus, Institutionen för samhällsvetenskap vid Örebro universitet, kartlägga nätverk som ett antal kommunala ledare är med i och vilken betydelse dessa nätverk har för den kommunala politiken och demokratin. Exempel på områden där man ska studera nätverk är utvecklingspolitik och välfärdspolitik. Några frågor som forskarna kommer att fokusera på är: vilken karaktär har nätverken – är de löst sammanhållna eller fastare organiserade? Vilka deltar i nätverken? Vilken politisk betydelse har nätverken?

En särskilt viktig fråga är förstås nätverkens betydelse för demokratin, till exempel om medborgarnas möjligheter till insyn och inflytande på kommunalpolitiken minskar på grund av nätverken. Innebär nätverken ett demokratiunderskott?

Forskarna ska studera nätverk i några kommuner i Bergslagen. I första hand intervjuas kommunalråd, kommundirektören samt förvaltningschefer för att få fram en bild av hur nätverken fungerar.

Projektet ingår i forskningsprogrammet ”Ledarskap i kommuner” som omfattar totalt tio projekt runtom i Sverige. Forskningsprogrammet har en budget på drygt 8 miljoner och drivs av Svenska Kommunförbundet i samarbete med Vinnova (verket för innovationsutveckling). Syftet är att stödja forskning om ledarskapsfrågor i kommunerna för att göra kommunal verksamhet effektivare i vid mening.

För mer information, kontakta Stig Montin, tel: 019-30 30 63, 0703-96 12 90, e-post: stig.montin@sam.oru.se