Artikel från Uppsala universitet
4 oktober 2001

Vad är ett gott liv för en gris? : Första avhandlingen om etik i djurhållningen

För den som menar att man ska visa djur moralisk hänsyn är det viktigt att känna till vad som orsakar djuret stress och lidande. Kunskap om djurens beteende har en viktig betydelse för en hållbar djuretik. Det visar Helena Röcklinsbergs i sin avhandling, den första i sitt slag i Sverige.

Bilder på plågade och stressade djur finns på allas näthinnor. I mediedebatten efterlyser man en bättre behandling av lantbrukets djur, och människor börjar fundera över varför vi kommit dithän att djur många gånger behandlas så illa. Utifrån önskemål om förbättring av dagens djurhållning blir det viktigt att fråga hur bakomliggande värderingar och argument ser ut. Här bidrar etiken med att klarlägga olika ställningstaganden och visa hållbarheten i resonemangen. Hur argumenterar olika djuretiker? Skiljer sig teologers och filosofers djuretik åt? Och vad betyder egentligen ett ‘gott liv’ för en gris, ett av lantbrukets mest exploaterade djur?

Helena Röcklinsbergs avhandling – den första i Sverige som behandlar djurhållningsetik – har två huvudtemata: För det första relationen mellan teoretiska ställningstaganden och den praktiska behandlingen av djur, för det andra hur teologiska och filosofiska perspektiv påverkar argumentationsmetoden och utformningen av praxis. Helena Röcklinsberg ger i sin avhandling en översikt över etologisk forskning om grisens artspecifika beteende, och beskriver grisens situation under uppfödning, transport och slakt. Hon analyserar vidare fem tyska djuretiska modeller som därefter jämförs med varandra. Avslutningsvis presenterar Helena Röcklinsberg en kritisk diskussion av dessa modeller och föreslår en teocentrisk djuretisk modell.

En central utgångspunkt för arbetet är att om djur ska visas moralisk hänsyn blir kunskap om vilka situationer som orsakar lidande eller frustration viktig. Etologin ger kunskap om vad som är negativt för ett djur och bidrar till att uppnå överensstämmelse mellan teori och praxis. Det har kunnat visas att en djuretik som ignorerar etologisk kunskap riskerar bygga in en åtskillnad mellan å ena sidan teoretiska ställningstaganden – som ofta syftar till en radikal förändring – och å andra sidan den praxis som föreslås.

Helena Röcklinsberg visar vidare att det är mer relevant att skilja mellan teistisk och ateistisk grundsyn än mellan teologiska och filosofiska argumentationsmetoder. Därutöver visar hon hur en betydande förändring av djurhållningen kan följa ut en teistisk, teocentrisk djuretik. Gud beskrivs ofta som barmhärtig och kärleksfull. Om människan förstår sig som Guds avbild bör hon också behandla djuren i enlighet med dessa egenskaper. Lantbrukets djur måste då ges möjlighet att utföra sina artspecifika beteenden i en sådan miljö de är anpassade till under evolutionen, utan att ekosystemet skadas. Människan kan endast tillåta sig att förfoga över sådana produkter – livsmedel och andra produkter – som kan utvinnas när detta respekteras.

Författare: Helena Röcklinsberg
Avhandlingens titel: Das seufzende Schwein: Zur Theorie und Praxis in deutschen Modellen zur Tierethik
Institution: Teologiska Institutionen
Disputationen äger rum (på svenska) fredagen den 12 oktober kl. 10.15 i sal IX i Universitetshuset
Opponent är prof. Robert Heeger, Centrum voor Bioethiek, Utrecht, Nederländerna.
Vidare information: Helena Röcklinsberg kan nås (från den 8/10) på telefon 0140-930 24, alt. 013-28 22 21, 070-301 56 08 eller e-post Helena.Rocklinsberg@teol.uu.se, Helro@cte.org.liu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera