Barn och rytm
Rytmen och pulsen finns med oss under hela livet, från det allra första jollret, när vi lär oss krypa och gå, och vidare genom livets olika faser. Det är också självklart att rytm och puls har en stor betydelse när det gäller att spela musik och inom musikundervisning. Att ha “timing”och att placera musikaliska händelser tidsmässigt på rätt ställe är viktigt för att vi ska kunna uppleva det sköna i rytmen och musiken. Ambjörn Hugardt söker i sin avhandling ge svar på frågor om puls, rytm och “timing” hos barn. Det handlar framför allt om frågor kring individuella skillnader och utveckling. Tidigare forskning har oftast koncentrerat sig på vuxna personer och givit generella svar om hur vuxna i allmänhet fungerar. Det är sällsynt att man tidigare har intresserat sig för barn.
Rytmen och pulsen finns överallt, hela tiden, runt omkring oss i livet och vi förknippar dem oftast med positiva känslor. Att låta musiken och rytmen genomsyra vår kropp i dans och rörelse är en njutning för många liksom att njuta av rytmen och ‘svänget’ i vår favoritmusik. Rytmen och pulsen har varit ständiga följeslagare i människans liv.
Hugardt har undersökt barnens spontana tempo och deras förmåga att följa med i ett givet tempo. Både det spontana, eget fritt valda tempot och förmågan att följa med (synkronisera) i ett givet tempo kan antas ha avgörande betydelse i musika-liska sammanhang i allmänhet och inte minst när det handlar om att spela musik
tillsammans med andra.
Trettio barn ingår i undersökningen, tolv pojkar och arton flickor. Barnen fick visa sina olika individuella spontantempi och sin synkronisering vid tre olika tillfällen under 1992 när de var åtta år gamla, och tre tillfällen under 1997 då de var tretton år. Barnens resultat mättes och registrerades med dator.
Barnen visar klara individuella skillnader både när det gäller spontantempo och synkronisering. Det betyder att barnen individuellt är olika varandra. Barnen har också utvecklat sin precision i synkronisering från 1992 till 1997. Det betyder att de under dessa fem år har utvecklat och förfinat sin förmåga att placera musikaliska händelser tidsmässigt “på rätt ställe”. Barnen som hade lägst precision 1992 hade utvecklats mest. Flickor hade en något högre precision 1992.
Avhandlingens titel: Individuality and Development in Children’s Spontaneous Tempo and Synchronization. (Individualitet och utveckling i barns spontana tempo och synkronisering.) Disputationen äger rum fredagen den 5 oktober 2001 kl. 13.00 Sal L 100, Etnologen, Lennart Torstenssonsgatan 6, Göteborg. Närmare upplysningar kan fås av Ambjörn Hugardt, tel 0570-385 00 (arb.),
0570-195 35 (hem), e-post: hugardt@telia.com.
