Landhöjningen lyfte Sveriges förflutna till ytan

Hur hade “Sverige” vuxit fram ur is och vatten, och på vilket
sätt hade klimatet förändrats? Varifrån och när hade de första växterna, djuren och människorna invandrat? I detta sammanhang uppfattades frågan om landhöjningen som en angelägen geologisk uppgift, men den blev viktig även
inom områden som växtgeografi och arkeologi.

I Det upphöjda landet studeras hur ledande fältforskare i en rad natur- och kulturvetenskapliga ämnen, i synnerhet geologerna Gerard De Geer, Arvid Högbom, Henrik Munthe och Lennart von Post, fastställde landhöjningen, och hur denna kunskap användes för att forma en ny bild av Sveriges förflutna.
Boken är miljö- och vetenskapshistorisk och ställer forskningens praktiska och sociala sidor i fokus. Den uppmärksammar också vetenskapens betydelse för nationalistiska föreställningar om landskapet och ett svenskt natur- och kulturarv. Därmed tecknas samtidigt den idéhistoriska bakgrunden till området Höga Kusten, som, på grund av sin extraordinära landhöjning, utnämndes till norra Europas första världsnaturarv den 29 november 2000.

Christer Nordlund är född och uppvuxen i Örnsköldsvik.

Christer Nordlund nås på:
Tel 090-786 97 33
E-post: christer.nordlund@histstud.umu.se.

Avhandlingen är utgiven som nr 53 i
Kungl. Skytteanska Samfundets Handlingar och kan beställas från Kungl.
Skyttenska Samfundet, Humanisthuset, 901 87 Umeå.

Lördagen den 29 september försvarar Christer Nordlund, idéhistoriker vid institutionen för historiska studier, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln: Det upphöjda landet: Vetenskapen, landhöjningsfrågan och kartläggningen av Sveriges förflutna, 1860-1930.
Disputationen äger rum kl. 10.15 i Humanisthuset, hörsal G.
Fakultetsopponent är Dr. Lisbet Rausing, Imperial College, London och Department of History of Science, Harvard University.