Artikel från Stockholms universitet
17 augusti 2001

Hur mycket styr vardagsmetaforer över vårt tänkande?

Metaforer är viktiga redskap, både i vår språkliga kommunikation och i vårt tänkande. Vi använder metaforer för att göra reda för såväl praktiska vardagsbekymmer som världsåskådningar. Vi behandlar t.ex. tiden som om den hade rumsliga egenskaper: vi talar om långa och korta tidsperioder, om en nära eller avlägsen framtid, om tiden före och efter jul osv. En del amerikanska forskare menar att hela vårt abstrakta tänkande förmodligen är metaforiskt, men våra grundläggande vardagsmetaforer fungerar mestadels på ett undermedvetet plan. Om detta har Jan Svanlund skrivit en doktorsavhandling i ämnet nordiska språk, vilken han nyligen lagt fram vid Stockholms universitet.

Det är dock uppenbart att alla metaforer inte är lika starka. Många är idag blekare och mindre tankestimulerande än när de en gång skapades. Hur kan vi då avgöra vilka uttryckssätt som (ännu) speglar ett verkligt metaforiskt tänkande? Och hur fungerar våra riktigt konventionella metaforer?

En metafor aktiverar begrepp och föreställningar från en viss erfarenhetsdomän (t.ex. vikt och tyngd) för att beskriva fenomen i en helt annan domän (t.ex. mänskliga känslor), som när vi talar om att någon är tyngd av sorg eller bär på ett tungt ansvar. Denna förmåga att aktivera föreställningar från ordens ursprungliga användningsområden varierar mellan olika metaforer, och kallas här bildlighetsgraden.

Jan Svanlund har undersökt metaforernas konventionella användningsmönster. Genom att analysera vilka andra ord som ofta används tillsammans med metaforerna kan man dra slutsatser om bildlighetsgraden och vad som påverkar den.

Det visar sig t.ex. att metaforernas ålder knappast påverkar bildligheten. Däremot har t.ex. ord som rör vägning (som väga, vikt, våg) svagare bildlighet än tyngdkraftsrelaterade ord (som tyngd, tynga, tung). De senare appellerar mer till kroppsligt sinnliga upplevelser – även i metaforiska sammanhang!

Avhandlingens titel: Metaforen som konvention. Graden av bildlighet i svenskans vikt- och tyngdmetaforer

Jan Svanlund kan nås på tfn 08-92 95 77 (hem), 08-442 42 09 (arb), e-post: j.svanlund@spraknamnden.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera