Renovering av “sjuka hus” kan förvärra problemet
Det är inte säkert att renoveringen av ett hus med "sjuka hus-symtom" avhjälper problemet. Orsaken är att skadliga kemiska ämnen som bildas när lim kommit i kontakt med för fuktig betong trängt ner i golvet och sedan avgivits till luften trots att matta och lim bytts ut. Det visar resultatet av en doktorsavhandling vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg.
En vanlig orsak till att inomhusmiljöproblem, s.k. “sjuka hus”, uppstår är att betongen, främst i golvkonstruktioner, inte får torka ut ordentligt innan lim och mattor läggs på. Detta kan leda till att limmet bryts ner och avger produkter som kan orsaka besvär som trötthet och huvudvärk, även om den medicinska forskningen inte helt kunnat bevisa det.
Den främsta åtgärden som hittills vidtagits vid “sjuka hus” har varit att avlägsna lim och mattor och torka ur betongen och sedan lägga på nytt material. Nu visar en ny
doktorsavhandling att problemet kan kvarstå och i vissa fall till och med bli värre efter en sådan åtgärd.
– De försök som vi gjort visar att deponerade nedbrytningsprodukter från limmet trängt ner så långt som 10-15 cm i betongen, säger Anders Sjöberg, som utfört
undersökningarna.
– Om endast mattan och limmet avlägsnas och ersätts, kan de deponerade nedbrytningsprodukterna tränga upp genom den nya golvbeläggningen i sådan omfattning att de fortfarande kan orsaka ohälsa hos de känsligaste individerna i byggnaden, säger Anders Sjöberg vidare.
Om mattan i stället ersätts med klinkers- eller textilgolv, som är mer genomsläppliga än mattan, kan problemet till och med bli värre än innan, menar Sjöberg.
– Lösningar med klinkers eller nålfiltsmattor är bra med hänsyn till fuktproblematiken, men mindre lyckad med tanke på deponerade föroreningar som då har möjlighet att avgå till rumsluften eftersom den nya golvbeläggningen är mer
genomsläpplig, säger Sjöberg.
Även om det översta betongskiktet fräses bort kan alltså problemet ändå vara kvar då de skadliga produkterna trängt ner så långt som en decimeter.
I ett parallellt projekt undersöks nu olika fukt och emissionsspärrar.
– Att hindra deponerade föroreningar i betonggolv från att nå inomhusluften genom att förse golvet med ett spärrskikt kan vara en lösning, säger Anders Sjöberg. Svaret får vi hösten 2001 då projektet är avslutat.
Avhandlingen “Secondary emissions from concrete floors with bonded flooring materials – effects of alkaline hydrolysis and stored decomposition products” försvaras vid en offentlig disputation den 1 juni 2001 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
Mer information:
Anders Sjöberg, Byggnadsmaterial, Chalmers tekniska högskola tel 031-772 2303 eller 0706-69 49 39.
E-post: anders@bm.chalmers.se
