5 juni 2001

Mer hållbara kor – viktigt avelsmål

Hög mjölkproduktion är ett viktigt mål inom koaveln, men det finns ett dilemma – högmjölkande kor blir sällan gamla, eftersom de ofta har sämre fruktsamhet. Anki Roxström från SLU har undersökt möjligheten att hantera detta ogynnsamma genetiska samband i avelsarbetet. I sitt doktorsarbetevisar hon hur den centrala ko-databasen kan utnyttjas i avel för en mer hållbar svensk mjölkko.

Svenska mjölkkor lever i genomsnitt i cirka 5 år. Eftersom de får sin första kalv när de är drygt 2 år producerar de bara mjölk i 2-3 år. Den vanligaste orsaken (ca 30 proc) till att korna slås ut är reproduktionsproblem.
De kor som inte blir dräktiga efter kalvning tvingas bonden skicka till slakt när mjölkproduktionen så småningom upphör. Anki Roxström och hennes kollegor har nu undersökt förutsättningarna för att avla fram kor som både mjölkar mycket och lätt blir dräktiga efter kalvning. Det är önskvärt av såväl ekonomiska som etiska skäl att korna kan hållas i produktion under en längre följd av år.

Vi vet sedan länge att vi avlar fram kor med försvagad fruktsamhet om vi endast tar hänsyn till föräldradjurens anlag för mjölkavkastning. Det går emellertid att bedriva samtidigt urval för mjölkproduktion och fruktsamhet
i avelsarbetet. För att kunna göra detta behövs bra sätt att mäta olika egenskaper. I Sverige utnyttjas den centrala databas där lantbrukare, seminörer eller veterinärer registrerar varje kalvning, inseminering och behandling för någon reproduktionsstörning. Det är också nödvändigt att
känna till hur starka sambanden mellan olika egenskaper är, bl.a. för att kunna beräkna hur stor vikt man ska lägga vid respektive egenskap.
Sambanden kan dock förändra sig med tiden och de kan skilja sig mellan olika raser (populationer). Därför måste urvalskriterierna utvärderas med jämna mellanrum.

Anki Roxströms avhandling bekräftar att sambandet mellan mjölkproduktion och fruktsamhet är ogynnsamt. Sambandet blir dessutom än mer ogynnsamt ju äldre korna blir. Detta kan vara ett uttryck för en allt högre mjölkproduktion som i sin tur medför att energi och näring inte räcker till för både mjölkproduktion och fruktsamhet. Avhandlingen visar också att man måste använda flera olika mått på fruktsamhet. Som minimum bör man använda en kombination av två mått: antal dagar mellan kalvning och första insemination samt antal inseminationer som kon behöver för att bli dräktig.

För att lyckas med avelsarbetet behövs uppgifter om kornas fruktsamhet, men i vissa länder saknas direkt information om denna. Då kan kornas livslängd användas som ett indirekt mått på fruktsamhet, eftersom fruktsamhetsproblem är den vanligaste utslagsorsaken. Om man dessutom använder sig av
databasens utslagskoder (t.ex. nedsatt fruktsamhet) får man ett ännu bättre indirekt mått på fruktsamhet. Anki Roxström och hennes kollegor har också börjat undersöka det genetiska sambandet mellan fruktsamhet och livslängd.Sådan kunskap behövs t.ex. när man vill bedöma hur mycket fruktsamheten kan
påverkas om man mäter den direkt eller indirekt genom att ta med livslängd i avelsarbetet.

Agronom Anki Roxström, vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, försvarade fredagen den 1 juni kl. 09.00 sin doktors-avhandling: GeneticAspects of Fertility and Longevity in Dairy Cattle.
Mer information: Anki Roxström, 018-67 27 89
e-post: Anki.Roxstrom@hgen.slu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera