Nyttiga och farliga bakterier i munhålan

Trots att människokroppen i allmänhet bär på ungefär 2 kg bakterier är vi mestadels friska. De flesta av våra bakterier är harmlösa och t.o.m. nyttiga genom att förhindra invasion av andra, sjukdomsalstrande (patogena) bakterier. Både ofarliga (apatogena) och patogena bakterier som koloniserar huden och andra kroppsytor kan bilda s.k. biofilmer, dvs. beläggningar av bakterier som häftar fast och växer där. I sådana miljöer kan bakterier visa andra egenskaper än de gör som fristående celler, t.ex. ökad motståndskraft mot antibiotika.

Avhandlingen studerar biofilmbildningar i munhålan för att öka förståelsen av vidhäftning och immunitet hos både friska och sjuka. I synnerhet studerades hur apatogena former av Actinomyces- och Streptococcus-bakterier samspelar på molekylär nivå med prolinrika proteiner (PRP) och statherin i saliven. Dels studerades bakterievidhäftning till dessa proteiner. Resultaten tyder på att typen av vidhäftning är avgörande för bakteriens tropism, dvs. att olika bindningstyper påträffas i munhålan hos människa och apa, hos råtta eller vid t.ex. blodförgiftning (sepsis) och bihåleinflammationer hos människa – allt beroende på den exakta passformen i bindningen. Den här variationen antas vidare uppstå pga. genetiska skillnader: De tre huvudtyperna av bindning motsvaras av tre olika genmönster i fimbriae (fransliknande bildningar) hos Actinomyces. Baserat på dessa fynd presenteras också en modell för de gener och proteinfunktioner som förmedlar bakterieadhesion hos grampositiva Actinomyces

Dessutom visas att apatogena streptokocker (t.ex. S. gordonii) uppvisar hög förmåga till nedbrytning av PRP med det motsatta gäller streptokocker som orsakar karies (t.ex. S. mutans). Nedbrytningen frisätter små peptidfragment med förmåga att selektivt stimulera normalflorans tillväxt, hämma bakterieadhesion av andra bakterier, påverka det lokala pH-värdet samt att förhindra nedbrytning av sackaros till metabola syror. Resultaten antyder en ny typ av samspel mellan bakterier och värd, i vilket den senare indirekt kan hålla tänkbart patogena bakterier under kontroll genom att favorisera vidhäftning och tillväxt för ofarligare bakterietyper.

Sammanfattningvis antyder avhandlingen att det finns skillnader i vidhäftningstyp mellan apatogena och patogena typer av Actinomyces. Den framlägger också en tänkbar modell för fimbriebildningar hos och skisserar en ny typ av samspel mellan bakterier och värd.

Tong Li finns på institutionen för odontologi, avdelningen för cariologi, tel. 785 62 95. Hennes e-postadress är toglii97@student.umu.se

Avhandlingen har titeln “Bacterial Adhesion and Innate Immunity in Oral Biofilm Formation”.
Disputationen äger rum kl 09.00 i Byggnad 3A, sal 933, 9 tr.
Fakultetsopponent är professor Paul Kolenbrander, National Institutes of Health, Bethesda, USA.