Råmjölk visar vägen för vita blodkroppar
Nyfödda föl lever farligt. De föds helt utan några antikroppar som är såviktiga i immunförsvaret mot sjukdomar. För fölen är stoets råmjölkförutsättningen för att de ska kunna växa upp till starka och friskahästar. Inom sex timmar efter födseln måste det lilla fölet ha klarat avatt dia sin moder för att få i sig de livsnödvändiga antikropparna.
Vad som händer med nyfödda föl och varför de så lätt drabbas av infektioner
av olika slag har veterinär Gittan Gröndahl, institutionen för kirurgi och
medicin, stordjur vid SLU studerat. Hon har bland annat undersökt
funktionen av de vita blodkroppar som heter neutrofiler hos föl och vuxna
hästar. Hennes resultat presenteras i en doktorsavhandling den 23 maj vid
SLU.
– Neutrofilerna är kroppens första försvarslinje mot infektioner och deras
funktion är livsviktig. När det till exempel bildas gult var i ett sår är
det neutrofilerna som har varit framme. Men för att de ska kunna finna och
bekämpa bakterier som kommer in i kroppen krävs att bakterierna täcks av
antikroppar och komplementfaktorer i blodserum. I annat fall känner
neutrofilerna inte igen bakterierna, säger Gittan Gröndahl.
I sin forskning har hon undersökt nyfödda föl och regelbundet följt dem upp
till två månaders ålder. Ambitionen var att studera neutrofilernas funktion
hos fölungar då det fanns misstankar om sämre funktion hos unga individer
jämfört med vuxna hästar. En del av fölen behandlades med plasma som togs
från vuxna hästar och som gavs vid ett tillfälle. Motivet att ge plasma är
att det ger en immunstärkande effekt – men det finns också vissa
indikationer på att det försenar bildandet av fölets eget immunförsvar. På
vissa stuterier med stort antal hästar ges plasma rutinmässigt till föl för
att förebygga infektioner.
Gittan Gröndahl studerade även förhållandet före och efter råmjölkens
intag. Innan fölen fick i sig råmjölk kunde helt enkelt inte neutrofilerna
känna igen de vanligaste bakterierna, bland annat Escherichia coli och
Actinobacillus equuli som ger så kallad fölsjuka eller blodförgiftning hos
föl. Många föl drabbas av svårare eller lättare infektioner. Tre till fem
procent dör och den vanligaste orsaken är infektioner. Att bakterierna inte
gick att känna igen visade sig inte bero på neutrofilerna utan på de så
kallade komplementfaktorernas funktion. Komplementfaktorerna (som finns i
serum och plasma) och antikropparna kallas opsoniner och deras uppgift i
kroppen är att känna igen olika sorters bakterier. När bakterierna flaggas
ut av opsoninerna känner neutrofilerna igen dem och äter upp bakterierna.
Den processen kallas fagocytos.
Opsoniseringsprocessen är en spännande och viktig del i avhandlingen och
kan utgöra en plattform för vidare forskning. En målsättning är att mer
exakt ta reda på vad som fattas hos de nyfödda fölen och ytterligare
studera de vanligaste fölbakterierna.
– Även värdet av plasmatransfusioner till sjuka och friska föl bör studeras
närmare samt hur komplementsystemet hos hästar fungerar. På sikt ser jag
möjlighet till förbättrade behandlingsåtgärder vid många vanliga
hästsjukdomar som hälta, fång, kolik och allergiska luftvägsproblem.
I avhandlingsarbetet har Gittan Gröndahl använt sig av en ny metod som
snabbare och mer precist än tidigare kan analysera celler i blodet. Oftast
när man studerar hästars blod görs det genom mikroskop. Cellerna bedöms då
manuellt vilket ger begränsningar i snabbhet och omfång. Genom att använda
flödescytometri, som tillämpas inom humanmedicinen, har det varit möjligt
att registrera upp mot 2 000 celler per sekund.
Veterinär Gittan Gröndahl försvarar sin avhandling vid en disputation den
23 maj 2001 kl. 9.15 i Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, SLU i
Uppsala. Titel på avhandlingen är Studier av opsonisering och
neutrofilfagocytos hos föl och vuxna hästar. Opponent är professor Max J.
Paape, University of Maryland and University of Ghent, Belgien
För ytterligare frågor kring avhandlingen ring Gittan Gröndahl 0707-29 29 67
________
