Artikel från Göteborgs universitet
10 maj 2001

Regnskogens befolkning allt mer medveten om människans påverkan på miljön

De bönder som idag bosätter sig i tropiska skogsområden har inte samma synsätt som kolonisatörerna för trettio år sedan. I befolkningens utkomsstrategier finns idag en hög grad av medvetenhet om människans påverkan på miljön. En anledning är att miljödebatten nått dem via olika utvecklingsprojekt och enskilda organisationer, vilket gör att begreppen “uthållig utveckling” eller “uthållig användning av naturresurser” till och med ingår i det vardagliga ordförrådet. Detta visar Matilde Mordt en doktorsavhandling som presenteras på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

En annan anledning till den ökade medvetenheten är att befolkningen idag har en viktig erfarenhet med sig eftersom de ofta kommer från liknande områden som genomgått en utarmning av sina naturresurser. Lagstiftningen om miljöskyddade områden har också reducerat möjligheten till en fortsatt flyttning till nya orörda områden.

Bevarandet av jordens regnskogar har varit ett aktuellt tema under ett flertal år, främst kanske på grund av den inverkan detta kan ha för stabiliseringen av vårt globala klimat. På ett lokalt plan är det en viktig överlevnadsfråga för de miljoner människor som bor i regnskogsområden. Den befolkning som söker sig hit är till stor del fattiga bönder utan jord. Migrationen till skogsområden görs ofta med hopp om en förbättrad framtid, men detta är ofta en illusion. Förutom ekologiskt ohållbara jordbrukssystem baserade på svedjebruk och extensiv boskapsuppfödning – är möjligheterna till kapitalisering små för majoriteten. Avhandlingen pekar på att det med tiden sker en social differentiering som resulterar i att delar av befolkningen utarmas ytterligare. Hushåll med ett diversifierat jordbruk anses ofta kunna bevara sina jordar längre samtidigt som de uppnår goda ekonomiska resultat

För att reglera naturresursanvändningen måste avtal knytas mellan människa och natur, sk “naturkontrakt”. Olika sorters kontrakt har visat sig finnas bland de hushåll som ingått i studien. Informella, oreglerade kontrakt är de strategier som bönderna själva använder för att långsiktigt bevara sina marker. Formella kontrakt ingås ofta genom miljölagstiftningen. Bland befolkningen kan dessa formella kontrakt godtas eller förkastas, och då det senare sker, ger detta upphov till förhandlingar om hur kontrakten bör se ut, samt vem som ska kontrollera och tillämpa de fastställda regelverken. Etablerandet av ett naturreservat sker till exempel ofta för att tillgodose ett externt intresse, som till slut visar sig behöva anpassas till lokalbefolkningens behov.

Avhandlingen behandlar regnskogens bönders jordbrukssystem ur ekologisk och ekonomisk synvinkel, och studerar även hur deras förhållande till naturresurserna och miljön förändrats över åren. Tre olika områden i Nicaragua jämförs, liksom olika hushålls utkomststrategier samt förhållningssätt till naturresursanvändning och miljö.

Matilde Mordt är verksam vid Kulturgeografiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Tid för disputation: Måndag 14 maj 2001
Plats: Volvosalen, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens författare: Matilde Mordt
Avhandlingens titel: “Livelihoods and Sustainability at the Agrarian Frontier The Evolution of the Frontier in Southeastern Nicaragua”


Välkommen!

För ytterligare information kontakta Matilde Mordt, telefon 040-130905, e-post matildem@hotmail.com

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera