Blodflöde i hud och tarm under operation

I avhandlingen studeras de förändringar i hud- och tarmcirkulation som inträffar vid anestesi och operation samt hur de påverkas av vanligen förekommande medicinska åtgärder.

I avhandlingens kliniska del studeras patienters smärta i samband med axelkirurgi. Effektiv smärtbehandling är viktig för att öka patientens välbefinnande, men också för att påskynda återhämtningen. De rutinmetoder som tillämpas erbjuder, trots maximalt acceptabla doser, inte alltid tillräcklig smärtfrihet. I avhandlingen jämförs tre olika metoder. Det visar sig då att en lokalbedövningsteknik (interscalen plexusblockad) är överlägsen både rutinmässig läkemedelsbehandling och patientstyrd läkemedelstillförsel (PCA – patient controlled analgesia). Förutom god smärtlindring medför blockadtekniken ett ökat blodflöde i huden. Denna effekt kan vara till nytta i samband med implantation av vävnad inom hand- och plastikkirurgin. I ett försök att mäta den kroppsliga smärtupplevelsen följdes kontinuerligt utsöndringen av vissa kemiska ämnen, som man vet frisättes vid smärta. Samtidigt skattades den känslomässiga delen av smärtan med hjälp av en allmänt vedertagen bedömningskala (VAS-skalan). Undersökningen visar en dålig överensstämmelse mellan den känslomässiga smärtupplevelsen och kroppens svar på smärta.

I avhandlingens experimentella del undersöks blodcirkulationen i bukorganen vid övertrycksandning och tillförsel av blodflödesbefrämjande läkemedel (dopexamine infusion). Det är tidigare känt att respiratorbehandling kan påverka blodtrycket och fördelningen av blod till kroppens olika organ. Tidigare rapporter har visat att blodflödet till tarmväggen har betydelse för förloppet vid intensivvårdskrävande svår sjukdom. Nedsatt tarmblodflöde och syrgasbrist i tarmen ger försämrad barriärfunktion i tarmväggen. Detta kan sedan i sin tur orsaka genomvandring av bakterier och gifter (toxiner) från tarmen ut i blodet, vilket underhåller den svåra sjukdomen. Det har föreslagits att tillförsel av läkemedel som ökar blodflödet kan vara gynnsamma i denna situation. I en serie experimentella studier, som redovisas i avhandlingen, har man stegvis minskat blodtrycket till tarmen under pågående övertrycksandning och definierat den lägsta blodtrycksnivå som krävs för en bibehållen tarmfunktion och för att undvika syrgasbrist i tarmen. Resultaten visar att en frisk tarm kan vidmakthålla ett adekvat blodflöde trots låg blodtrycksnivå. Vid låga blodtrycksnivåer kan behandling med ett blodflödesbefrämjande medel bidra till förbättrad tarmgenomblödning. Utsätts tarmen däremot för extremt låga blodtryck upphävs dess egen blodflödesreglering och då kan en flödesbefrämjande effekt inte längre uppnås med läkemedel. I studien definieras också en nedre gräns för syrgasspänning i tarmen under vilken det uppstår uttalad syrgasbrist. Resultaten i denna del av avhandlingen bidrar till förståelsen för tarmens syresättning vid lågt blodtryck och möjligheterna att påverka förloppet med läkemedel.

Stefan Lehtipalo är bördig från Pajala och verksam vid operationscentrum, NUS. Han finns på 090 – 785 26 44. E-post: stefan.lehtipalo.us@vll.se

Avhandlingen har titeln “Regional circulatory adaptations to perioperative stress-related events. An experimental and clinical study”. Svensk titel: “Regional cirkulationsanpassning i anslutning till operation. En experimentell och klinisk studie”.
Disputationen äger rum kl 09.00 i Sal B, 9 tr., byggnad 1D, Norrlands Universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Folke Sjöberg, Institutionen för anestesiologi, Universitetssjukhuset, Linköping.