Artikel från Stockholms universitet
5 april 2001

Vuxna barn umgås ofta med sina föräldrar!

Att umgås med sina äldre föräldrar är en vanlig företeelse hos över hälften av alla vuxna barn med äldre föräldrar i livet. Det visar Carin Lennartsson i sin avhandling som hon nu lägger fram vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet.

Hur ofta kontakten sker är också beroende av det geografiska avståndet mellan generationerna, men förklarar inte hela den variation som förekommer mellan olika befolkningsgrupper. De äldre männen är mera beroende av att vara sammanboende för att träffa sina barn ofta, medan det för kvinnorna inte i lika hög grad tycks vara väsentligt. Männen tycks således ha ett större “socialt beroende” av sammanboendeformen än kvinnorna. En tidigare skilsmässa påverkar även kontakterna mellan generationerna senare i livet. Barn och föräldrar som delvis eller aldrig bott tillsammans under barnens uppväxt träffas mindre ofta jämfört med “stabila” familjer. Detta negativa samband gäller oberoende av det geografiska avståndet mellan föräldrar och barn. Att tala i telefon med varandra är något som kvinnor gör. Döttrar talar mer än dubbelt så ofta med sina mödrar jämfört med söner, minst telefonkontakt har pappor och söner.
Carin Lennartsson visar också att äldre människor som inte har några vänner att umgås med har flera hälsoproblem än de som ibland eller mera ofta träffar vänner. Sociala kontakter har positiva effekter på hälsan snarare än att en sämre hälsa skulle leda till bristande sociala kontakter.
Olika former av hobbyverksamhet samt trädgårdsarbete tenderar att positivt bidra till äldre mäns livslängd. Bland kvinnorna tycks ingen aktivitet vara knuten till överlevnad när hänsyn har tagits till kvinnornas hälsostatus. Generellt sett är äldre i Sverige mycket aktiva i olika aktiviteter både sociala, produktiva och mera stillasittande aktiviteter såsom korsordslösning och tidningsläsning. Carin Lennartsson visar dock att sambandet som återfinns mellan de olika aktiviteterna och dödlighet oftast är ett resultat av att friskare individer tenderar att vara mera involverade i dessa aktiviteter och därigenom fungera som förklaring till detta samband.

Carin Lennartsson resultat bygger på SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) från åren 1984/1985 och 1992/1993 samt levnadsnivåundersökningen bland äldre +75 år (SWEOLD) som genomfördes 1992.

Avhandlingens titel: Still in Touch. Family Contact, Activities and Health among elderly in Sweden.
Den kan beställas från Institutet för social forskning, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm på fax 08-15 46 70.

Disputationen äger rum fredag 20 april, kl. 10.00 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Frescati. Opponent är professor Karin Tengvald, Centrum för utvärdering av socialt arbete, Socialstyrelsen.

Carin Lennartsson kan nås på tfn 16 26 51 eller e-post Carin.Lennartsson@sofi.su.se.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera