Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

15 mars 2001

Fanns Halland redan på järnåldern?

Hur får man veta något om “vanliga” människors religiösa föreställning-ar under järnåldern? Arkeologen Tore Artelius tar i sin avhandling ut-gångspunkten i lokala förhållanden och i de sällan omtalade vanliga folklagrens traditioner. Han har studerat hur stenåldersmänniskor i be-gravningens sammansatta ritualer tillsammans gestaltar sin verklighet och värld i ett eget livsrum under slutfasen av förhistorien.

I fokus står en begravningplats i Vinberg i mellersta Halland under 700- till 900-talet som var en omfattande förändringsperiod i Sydskandinavien både vad gäller sam-hällsutveckling och religion. Studien är tvärvetenskapligt anlagd. I stället för att an-vända historievetenskapen som brukligt är i den gängse arkeologiska forskningen kring yngsta järnåldern hämtar Artelius teoribildning och analogier från socialantro-pologin, religionsvetenskaperna och psykologin. På så vis menar författaren att man får en mer allmängiltig bild av de dåtida religiösa föreställningarnas roll för männi-skors sätt att konkret forma både det sociala livet och rummet.
Avhandlingsförfattaren belyser en “halländsk” normalbefolknings föreställnings-värld utifrån en arkeologisk analys av gravar och monument och föreslår tolkningar av hur begravningar och begravningsplatser organiserats. Tyngdpunkten ligger på att utifrån de fragmentariska lämningarna återskapa begravningarnas organisation och i innehållslig mening tolka den religiösa symbolik samt sociala situation som ut-trycktes i dessa.
I studien kommenterar Artelius också bebyggelsens utveckling och organisation i Halland under slutet av järnåldern. Författaren menar att ett “Halland” i ideologisk mening existerade redan under 300-talet e Kr och denna identitet hade ett av sina centrala uttryck i delade traditioner.
En väsentlig del av arbetet koncentreras kring frågan om ritualers “mening” i äld-re och förkristna samhällen. Arbetet syftar därför också till att ge en mer allmän-giltig beskrivning av hur “Homo religiosus” betraktade och aktivt brukade sin värld, ett betraktelsesätt där “det Heliga” stod i fokus som var helt väsenskilt från vårt nutida sätt att beskriva verkligheten.
Tore Artelius är sedan 1996 verksam som forskningskoordinator vid institutionen för arkeologi vid Göteborgs universitet. Han arbetar också för Riksantikvarieämbe-tet och har under åren både genomfört många arkeologiska undersökningar av gravplatser från bronsåldern och järnåldern. Han har också skrivit flera böcker om forntida gravskick och i dessa ofta förespråkat en större socialvetenskaplig tvärve-teskaplighet som en möjlig väg till nya kunskaper. Speciellt menar han att arkeolo-ger och historiker i sina analyser i mycket högre grad bör ta vara på kunskaper och teoribildning från sociologin, psykologin och religionsvetenskaperna. På så vis und-viker man att förenkla synen på äldre perioders människor.

Avhandlingens titel: Bortglömda föreställningar. Begravningsritual och begrav-ningsplats i halländsk yngre järnålder.
Disputationen äger rum lördagen den 24 mars 2001, kl. 10.00
Sal T 219, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6
Närmare upplysningar kan fås från Tore Artelius, tel: 0300-54 14 95

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera