Aktuell EU-expertis från ExpertSvar

Estland är mest ekonomiskt redo för EU-medlemskap. I Lettland och Litauen återstår dock mycket arbete, konstaterar forskarna Thomas Hall och Per Magnus Wijkman i en samlad bedömning av de tre baltiska länderna. Thomas Hall och Per Magnus Wijkman träffas på Industriförbundet, tel. 08-783 80 25, eller e-post permagnus.wijkman@industriforbundet.se

Li Bennich Björkman frågar sig om de baltiska staterna är redo för medlemskap. Än kvarstår problem som korruption, minoritetsproblem och svaghet hos de politiska institutionerna. Lettland och Litauen har en längre väg att vandra till medlemskap än Estland, blir hennes slutsats.
Statsvetaren Li Bennich Björkman träffas på tel. 018-471 34 56.

Estlands ekonomiska och politiska särställning bland de baltiska staterna innebär inte att ett medlemskap skulle bli okomplicerat. Juristen Erik Nerep visar hur Estland förberett sitt medlemskap konstitutionellt. Erik Nerep träffas på Handelshögskolan, tel. 08-736 90 00.

Om majoritetsbeslut i EU:s ministerråd handlar två kapitel av forskarna Christer Karlsson och Joakim Nergelius. Kritikernas farhågor om beslutsoförmåga vid en utvidgning, eller risken att legitimiteten undergrävs om medlemsländer röstas ned, är överdriven, menar Christer Karlsson som föreslår nya vägar för att garantera beslutsförmågan. Joakim Nergelius behandlar hur majoritetsprincipens utsträckning är nära knuten till en rad centrala aspekter av samarbetet.
Författarna träffas på Uppsala universitet, tel. 018-471 33 43, respektive Lunds universitet, 046-222 10 93.

Flexibel integration är en realitet på områden som social-, utrikes- och säkerhetspolitik, framhåller Ulf Bernitz . Utifrån olika typer av flexibilitet analyserar professorn i juridik det befintliga samarbetet. Stockholms universitet, tel. 08-16 22 46, e-post ulf.bernitz@juridicum.su.se

Magnus Jerneck utgår i sin granskning av flexibel integration från den tyske utrikesministern Joschka Fishers framtidsvision av EU som en federation. Dagens förhandlingssituation tvingar fram ömsesidighet och tolerans, värden som riskerar att gå förlorade i ett differentierat medlemskap, tycker Jerneck. Magnus Jerneck, Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet, tel. 026-222 97 77 magnus.jerneck@statsvet.lu.se

Bengt Assarsson diskuterar de ekonomiska konsekvenserna av en utökad tillämpning av majoritetsbeslut. Assarsson menar att den svenska EMU-utredningen underskattat de stabiliseringspolitiska konsekvenserna av en samordning, och att det finns en del vinster att hämta. Författaren träffas på tel. 018-471 11 01. bengt.assarsson@nek.uu.se

Att stå utanför EMU och låta andra länder ta risken kan löna sig ekonomiskt, påvisar Tarmo Haavisto som dock påminner om att det även finns ett politiskt pris i utanförskapet.
Författaren träffas på nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet, tel. 046-222 86 83. E-post tarmo.haavisto@nek.lu.se

Nätverk för Europaforskning ger årligen ut Europaperspektiv och är ett nationellt samarbete mellan de svenska universiteten institutioner för juridik, statskunskap och ekonomiska ämnen. Nätverken leds av Ulf Bernitz, Juridiska institutionen vid Stockholms universitet, Sverker Gustavsson, Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet och Lars Oxelheim, Institutet för ekonomisk forskning i Lund. Redaktionen för årsböckernas nås via Mikael Axberg, Uppsala universitet, tel 018-471 34 37.

Förutom de medverkande i antologin Europaperspektiv 2001 finns en rad forskare vid universiteten som sysslat med frågor som kan bli aktuella under ordförande halvåret.
Ytterligare några expertnamn:

Göteborgs universitet: prof. Rutger Lindahl, innehar Jean Monnet Professur i europeisk Statskunskap, driver CERGU (Centrum för Europeisk forskning vid GU), telefon 031-773 1245, e-post Rutger.Lindahl@pol.gu.se. Professor Per Cramer, juridiska inst, (även Jean Monnet professur), specialitet “Legal issues of European Integration”. Tel. 031-7731523 och e-post Per.Cramer@law.gu.se. Martin Pettersson, historiska inst, specialist på Europeisk identitet m.m. tel. 031-773 4983, e-post martin.peterson@history.gu.se Prof Ulf Bjereld, statsvetenskapliga inst, specialitet internationell politik och säkerhetspolitik, tel. 031-7731240 och e-post ulf.bjereld@pol.gu.se
Dominique Anxo, nationalekonom är specialiserad på arbetsmarknadsekonomi och sysselsättningsekonomi (i främst) Europa. Han finns på tel. 031/7731364 och e-post dominique.anxo@economics.gu.se

Uppsala universitet: Shirin Ahlbäck och Ann-Cathrin Jungar (den sistnämnda har även synpunkter på Finlands ordförandeskap), inverkan av EU på svensk (och nordisk) politik. Tel. 018-471 33 39 e-post shirin.ahlback@statsvet.uu.se, tel 018-471 34 54, ann-cathrine.jungar@statsvet.uu.se, EU som system; prof. Sverker Gustavsson 018-471 34 21 sverker.gustavsson@statsvet.uu.se
Svenska språket inom EU: Mats Thelander, professor, ordförande i Svenska språknämnden. Sakkunnig i den parlamentariska utredningen om svenskan, vars huvudssekreterare är docenten Björn Melander, Uppsala universitet. Tel. 018-471 12 82 mats.thelander@nordiska.uu.se, respektive 018-471 37, bjorn.melander@nordiska.uu.se
Juridik: forskarstuderande Eva Edwardsson, svensk lagstiftning och anpassningen till EG rätten, universitetslektor Charlotta Zetterberg svensk lagstiftning och EG, med särskild inriktning på genmodifierade organismer, tel 018-471 76 67 respektive 018 – 471 26 56 , eva.edwardsson@jur.uu.se,charlotta.zetterberg@jur.uu.se, prorektorn och professorn Lena Marcusson om förvaltningsrätt i ett EU perspektiv 018-471 20 13, lena.marcusson@jur.uu.se

Linköpings universitet. Geoffrey Gooch, statsvetare på Ekonomiska institutionen i Linköping, tel. 013-28 25 46, e-post geogo@eki.liu.se. Område “European Integration, public administration, environmental politics and political communication”. Rune Johansson, professor vid Tema Etnicitet, Linköpings universitet, forskar om europeisk identitet i relation till nationella och regionala föreställningar. Han har e-post rune.johansson@ituf.liu.se och telefon 011 – 36 32 30.

Stockholms universitet: Förutom Ulf Bernitz, landets ende professor i EG-rätt, Ulf.Bernitz@juridicum.su.se, tel. 08-16 22 46,finns även Ola Wiklund, docent i EG-rätt, tel. 08-16 34 29, ola.wiklund@juridicum.su.se. Said Mahmoudi, professor i internationell rätt (specialitet miljörätt och EU-frågor), said.mahmoudi@juridicum.su.se, tel. 08- 162610, Daniel Tarschys, professor i statsvetenskap och tidigare generalsekreterare i Europarådet, e-post Daniel.Tarschys@statsvet.su.se, tel. 08-1615 78, Lars Calmfors, Lars.Calmfors@iies.su.se, tel. 08-163076 Lars Persson, lp@fek.su.se, 08-163982 och Harry Flam, Harry.Flam@iies.su.se, 08-163067 professorer i internationell ekonomi (bl.a. EMU), Kjell Goldmann, professor i statsvetenskap (fredsfrågor) Kjell.Goldmann@statsvet.su.se, tel. 08-16 30 88.

Växjö universitet: Göran Palm, medie- och kommunikationsvetare vid Institutionen för samhällsvetenskap. Göran forskar om journalisters bevakning av EU, Goran.Palm@svi.vxu.se, telefon 0470-70 84 79. Stefan Höjelid, politolog med europeisk integration i allmänhet och EMU-frågan i synnerhet som specialitet. Har bl. a. publicerat boken “Politiskt beslutsfattande och EMU , Slå till eller vänta och se?” (Studentlitteratur, 1999). Stefan.Hojelid@svi.vxu.se, telefon: 0470-70 86 04. Hans Ring, politolog, forskar om migrationsfrågor och EU. Hans.Ring@svi.vxu.se, telefon: 0470-70 85 97.

Lunds universitet: En nyutkommen bok Organizing European Space är ett tvärvetenskapligt projekt av historikern Sven Tägil, statsvetaren Christer Jönsson och kulturgeografen Gunnar Törnqvist. Den handlar bl. a. om Europas nya geografiska ansikte ( och hur det har formats genom historien), om nationalstatens styrkor och svagheter. Professor Christer Jönsson tel 046-222 89 29 Christer.Jonsson@svet.lu.se, professor Gunnar Törnqvist tel.046- 222 84 11 , gunnar.tornkvist@kulekgeo.lu.se, prof em Sven Tägil tel 046-222 79 68 sven.tagil@hist.lu.se (En artikel om boken finns i LUM nr 9: http://www.lu.se/info/lum/LUM_10_00/06_nationalstat.html) Sven Tägil har forskat och skrivit om Regionernas historia, t ex på Balkan. Bretagne och Flandern. Gunnar Törnqvist har forskat och skrivit om kreativa centra i Europa, om kontaktvägar för idéer, vetenskapliga förbindelser mm.
Med.dr Karin Elisabeth Rosén forskar om regelverk för genteknik inom EU och har samarbete med Bryssel i denna fråga. I Lund samarbetar hon bl. a. med juristen t.f. professor Hans Henrik Lidgard som forskar och undervisar om regler för patentering inom genteknik. Karin E Rosén har tel. 046-33 39 18 (avd för rättsmedicin) karin.e.rosen@forensic.lu.se. Tf prof. Hans Henrik Lidgard (Juridicum) tel. 046-222 11 29, hans.henrik.lidgard@jur.lu.se

Miljöfrågorna är ett av de områden regeringen prioriterar under ordförandeskapet.
Här har Chalmers tekniska högskola byggt upp särskild kompetens:
Professor Roland Scholz från Zürich (innehavaren av Konung Carl XVI Gustafs professur i Miljövetenskap) miljömanagement, miljömodellering och beslutsforskning. E-post: scholz@uns.umnw.ethz.ch, Christian Azar, professor i hållbara energi- och materialsystem. Forskar kring dynamiken i samhällets energi- och materialomsättning; energimodellering, studier av teknikutveckling, förnybar energi, energipolitik , energiscenarier, konkurrens om markanvändning (speciellt mellan bioenergi och mat)samt ekonomiska värderingsmetoder och diskontering. Tel 031-772 3132, e-post: frtca@fy.chalmers.se Anne-Marie Tillman, professor i miljösystemteknik. Forskar på metodutveckling för Livscykelanalys (LCA). Tel: 031-772 2122, e-post: amt@vsect.chalmers.se
Donal Murtagh, professor i global miljömätteknik, fysikaliska och kemiska processer som sker i atmosfären och hur dessa växelverkar för att påverka fördelningen av spårämnen som ozon och atomärt syre. Är koordinator för det atmosfärsvetenskapliga uppdraget för den svenska forskningssatelliten Odin, som skall skickas upp i februari/mars. Tel: 031-772 5651, e-post: donal@rss.chalmers.se, Rolf Wolff, professor i miljömanagement med forskning som spänner över områden som organisatoriskt lärande och strategiprocesser och “mjuka” frågor som miljö och “corporate social responsibility