Artikel från Chalmers tekniska högskola

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

12 februari 2001

Proteiner som lagar DNA skärskådade

DNA-spiralen med vår arvsmassa förändras ständigt. Den visar sig ta uppmedicin genom att anpassa sin struktur, och läker skador med hjälp avspeciella proteiner. I denna läkeprocess har nu forskare vid Chalmers fått en närmareinblick.

En typ av proteiner, så kallade rekombineringsproteiner, agerar som
läkare i våra celler. När DNA utsätts för attacker, till exempel
ultraviolett ljus och farliga kemikalier så rycker de ut och ersätter
skadade delar.

I Hye-Kyung Kims avhandling vid Institutionen för fysikalisk kemi
jämfördes rekombineringsproteinerna från bakterie, groda och människa.
Hon och hennes medarbetare fann att de i stort fungerar på liknande sätt
hos de olika arterna, men att den mänskliga versionen verkar på ett mer
sofistikerat sätt. Hos människan krävs det mer hjälp från andra
proteiner samt hjälpfaktorer och joner i cellen.

Många mediciner mot tropiska sjukdomar verkar genom att binda sig till
DNA. Hye Kyung Kim har undersökt på vilket sätt detta sker. Resultaten visar
att medicinerna binder var och en på sitt särskilda sätt till specifikt
utvalda regioner av DNA, som då svarar med att anpassa sin egen
struktur. DNA kan till exempel böja sig, sträcka sig, bli mer flexibel
eller styv.

Dessa upptäckter hjälper oss att förstå hur läkemedelssubstanser
fungerar och hur skadliga kemikalier påverkar DNA. Det blir också lättare att specialdesigna nya, mer effektiva, mediciner.

Avhandlingen ”Structural Adaptation of DNA to Small Ligands and
Recombination Proteins” försvarades vid en disputation den 6 februari
2001 på Chalmers tekniska högskola.

För mer information kontakta:
Hye Kyung Kim, Institutionen för fysikalisk kemi
e-post: hkkim@phc.chalmers.se, eller
Sofie Hebrand, Chalmers Informationsavdelning
e-post: sofie.hebrand@adm.chalmers.se

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera