Artikel från Linköpings universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

9 februari 2001

Allt snabbare datortomografer

Med hjälp av datortomografi kan man avbilda innanmätet hos olika objekt, allt från människokroppar och industriella komponenter till resväskor på en flygplats. Tekniken bygger på en roterande röntgendetektor som fångar upp röntgenbilder av objektet tagna från olika vinklar. Med hjälp av en så kallad rekonstruktionsalgoritm kan sedan bilder av snitt genom objektet framställas.

Ju mer avancerade datortomograferna blir, desto mer krävs av de algoritmer som ska hantera alla data. En grupp ledd av professor Per-Erik Danielsson vid Linköpings universitet har forskat inom bildrekonstruktion i drygt tio år. Henrik Turbell lägger nu fram en avhandling som presenterar och utvärderar nya algoritmer för nästa generation av datortomografer. Forskningen har skett i nära samarbete med Philips Medical Research Laboratories i Hamburg.

Tidiga datortomografer använde en rad av detektorceller, en s k linjedetektor, för att fånga upp röntgenstrålningen. Linjedetektorerna har nu ersatts av areadetektorer som mäter upp till fyra rader på en gång. På så sätt kan skanningen göras snabbare och därigenom ge bättre bilder: man kan till exempel avbilda hela lungorna under den korta tid då patienten kan hålla andan.

Snart kommer också areadetektorer med fler än fyra rader att användas, vilket ställer ännu högre krav på de bildskapande algoritmerna.

– Detektorn levererar runt 50 MB projektionsdata i sekunden. För att hantera dessa stora datamängder krävs algoritmer som är såpass enkla att de kan utföras direkt i hårdvara, säger Henrik Turbell. ISY-forskarna har utvecklat en sådan algoritm kallad PI-metoden, som presenterats bland annat på de amerikanska radiologernas årliga kongress i Chicago.

Avhandlingen heter “Cone-Beam Reconstruction Using Filtered Backprojection”. Disputationen äger rum den 23 februari. Henrik Turbell har telefon 013-281709 och e-post turbell@isy.liu.se.


 

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera