Tema

Tjänstemän på SAF fällde den svenska modellen

Två handläggare på Svenska Arbetsgivarföreningen hade en nyckelroll när SAFunder 1980-talet lade om kurs i förhållandet till den offentliga maktensinstitutioner – en kursändring som på 1990-talet blev slutet för densvenska modellen. Joakim Johansson vid Uppsala universitet ger i sin avhandling en helt ny bild av SAF under ett brytningsskede.

Det svenska styrelseskicket har under senare år genomgått betydande
förändringar. Statsvetare talar om en avkorporatisering, partsintressenas
deltagande i formellt beslutsfattande har avtagit.
En viktig brytpunkt i denna utveckling var Svenska
Arbetsgivareföreningens beslut från 1991 att ensidigt dra tillbaka
organisationens representanter från de statliga myndighetsstyrelserna.
Beslutet innebar ett grundskott mot den traditionella svenska modellen med
formaliserad, institutionaliserad medverkan för SAF, LO och TCO vid framför
allt utformningen av politiken inom arbetsmarknads- och arbetsmiljösektorn.
SAF:s utträde låg också till grund för ett alltjämt gällande riksdagsbeslut
från 1992 om en rekonstruktion av de styrelser som SAF hade lämnat. Därmed
tvingades också de fackliga motparterna att lämna dessa styrelser.
I sin avhandling behandlar statsvetaren Joakim Johansson bakgrunden
till det spektakulära SAF-beslutet. På grundval av ett källmaterial som
tidigare inte har varit föremål för forskning går författaren tillbaka till
1980-talet, och den centrala roll som två tjänstemän på mellannivå inom SAF
då spelade i frågor som handlade om SAF:s förhållande till den offentliga
makten, och organisationens plats i det politiska systemet.
Joakim Johansson utmanar i sin avhandling den traditionella,
etablerade bilden av SAF som en ledningsstyrd organisation. Under en viktig
brytningstid i SAF:s moderna historia var det två handläggare på
föreningens kansli – inte styrelsen, den verkställande ledningen eller
enskilda SAF-förbund – som fungerade som förändringsagenter och som
förmådde att styra organisationen in på en kurs där anti-korporatism,
lobbying och opinionsbildning blev centrala inslag.
Det inflytande som de båda handläggarna utövade över viktiga
beslutsprocesser inom SAF grundade sig på strategisk kontroll och
användning av olika slags information. Handläggarna kunde därigenom
kontrollera dagordningen under beslutsprocesserna och de
problemformuleringar som kom att ligga till grund för de interna
SAF-diskussionerna.
Joakim Johansson har också undersökt vilka motiv som låg bakom
SAF:s utträde ur de statliga myndighetsstyrelserna. Det handlade i allt
väsentligt om långsiktiga, strategiska överväganden om vad som skulle kunna
stärka näringslivets politiska inflytande i förhållande till
fackföreningsrörelsen.

Författare: Joakim Johansson
Avhandlingens titel: SAF och den svenska modellen. En studie av uppbrottet
från förvaltningskorporatismen 1982-91.
Institution: Statsvetenskapliga institutionen
Disputationen äger rum fredag 19 januari kl. 10.00 i Brusewitzsalen, Gamla
Torget 6.
Fakultetsopponent är Jonas Pontusson, Cornell University, New York, USA.
Vidare information: Joakim Johansson kan nås på telefon 018 -471 34 26
eller e-post Joakim.Johansson@statsvet.uu.se

Tjänstemän på SAF fällde den svenska modellen

 lästid ~ 2 min