Bättre medicinska expertsystem

Vad är det som gör att systemen inte slagit igenom? Är de fel upplagda, och i så fall på vilket sätt? Frågan har studerats i en avhandling av Daniel Karlsson från institutionen för medicinsk teknik vid Linköpings universitet. Han har bl.a. tittat närmare på två beslutstödssystem, ett om hjärtmuskelinflammation och ett om urinvägsinfektioner.

– Grundproblemet tycks vara att de som utvecklat systemen gjort vissa antaganden om användarnas kunskaper. De har då tagit saker för givet utan att tänka på hur mycket användarna kan skilja sig.

– De skiljer sig både i perspektiv -mikrobiologer, infektionsmedicinare, urologer och allmänmedicinare har ju t.ex olika perspektiv på urinvägsinfektioner — och bakgrundskunskaper, säger Daniel Karlsson.

Den medicinska kunskapsmassan blir idag nästan fyrdubblad under en läkares yrkestid. Läkarna ute i praktiken har därför en blandning av gamla och nya kunskaper, vilket gör det svårt att utgå från en “standardanvändare”.

– Man måste i stället göra materialet så brett, och gärna kombinera det med bilder, diagram, vårdprogram med mera, att alla har oavsett utgångspunkt kan hitta något användbart, menar Daniel Karlsson.

– Om ämnet är tillräckligt begränsat behöver databasen ändå inte bli ohanterligt stor.

Han tycker inte ett expertsystem främst bör spela rollen av diagnos-orakel, där data matas in och en diagnos kommer ut. Det bör i stället ses som ett uppslagsverk som gör det lätt att hitta bra information, och som en hjälp till vidareutbildning.

– När en allmänläkare idag frågar en specialist till råds, så får han svar men på grund av tidsbristen sällan någon förklaring. Ett fungerande expertsystem skulle kunna ge den förklaringen, menar Daniel Karlsson.

Avhandlingen heter Aspects of the use of medical decision-support systems – the role of context in decision support. Daniel Karlsson disputerar den 9 januari. Han har tel 013-22 75 73 eller 27 42 90 (hem), och e-post danka@imt.liu.se.