Geografisk ojämlikhet i äldreomsorgen
I ett internationellt perspektiv har Sverige en omfattande offentlig äldreomsorg i form av hemhjälp, trygghetslarm, dagvård, mattjänst samt särskilda äldreboenden, t.ex. servicehus, ålderdomshem, sjukhem. Äldre människor har enligt lag rätt till vård och omsorg utifrån sina behov, oberoende av ekonomi eller samhällsposition, och det är kommunerna som har ansvaret för att de äldre får den hjälp som de behöver. Nu visar en studie att det finns mycket stora – och oförklarliga – skillnader mellan Sveriges kommuner när det gäller gamla människors möjlighet att få denna hjälp. Det råder nämligen geografisk ojämlikhet inom äldreomsorgen.
Om den svenska offentliga äldreomsorgen och hur den förändrats över tid har Gun-Britt Trydegård skrivit en avhandling i socialt arbete som hon i dagarna lägger fram vid Stockholms universitet. Avhandlingen beskriver utvecklingen från fattighuset med dess kommandora och fattighjon, via ålderdomshemmen med målsättningen att vara hemlika institutioner för skröpliga gamla människor, till dagens mera varierade utbud, där hemtjänsten gjort det möjligt för gamla människor att bo kvar i det egna hemmet även om de behöver omfattande vård och omsorg.
En tyngdpunkt i avhandlingen ligger på analys av hur äldreomsorgen varierar mellan Sveriges 289 kommuner. Resultaten visar att kommunerna skiljer sig åt avsevärt när det gäller tillgång till äldreomsorg av olika slag, och skillnaderna har ökat relativt sett, särskilt de senaste tio åren. Bland de äldsta, 80 år och äldre, är det i vissa kommuner inte ens en av tio som har hemhjälp, medan det i andra kommuner är över en tredjedel. Och det är inte så, att kommuner som hjälper få personer i stället ger dessa mycket hjälp, eller tvärtom, att kommuner som hjälper många ger få hjälptimmar. Det är heller inte så att kommuner med litet hemhjälp i stället satsar mer på äldreboende. Avhandlingen visar att skillnaderna inte går att förklara med att behoven eller den ekonomiska situationen eller den politiska “viljan” skulle vara olika, – sammanlagt går det bara att förklara 15 procent av skillnaderna med förhållanden i nuläget i kommunerna. I stället ser det ut att vara tradition och historia som styr – hemhjälpens omfattning under tidigare år påverkar mera än behov och förhållanden i dagsläget.
På äldreomsorgens område kan vi sägas ha 289 olika välfärdskommuner i stället för en enhetlig välfärdsstat. Hur ser dagens och morgondagens äldre och anhöriga på det? Skall möjligheterna att få omsorg och vård på gamla dar vara beroende av vilken kommun man bor i?
Doktorsavhandlingens titel: Tradition, change and variation. Past and present trends in public old-age care.
Tid för disputationen: lördag 16 december kl. 10.00
Lokal: Aula Svea, Sveaplan, Sveavägen 160
Respondent: Gun-Britt Trydegård, Tunnlandsvägen 91, 168 36 Bromma, tfn 08-634 03 74 (hem), 08-674 73 97 (arb), e-post: Gun-Britt.Trydegard@socarb.su.se
Opponent: Professor John Baldock, University of Kent at Canterbury
Institution: Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan
