Tema

Uppsalastudier om barns och tonåringars matvanor; Tidig bantning riskfaktor för ätstörning

Tonåringars attityder till mat och hur man uppmärksammar barns ätstörningar, är ämnen för två nya Uppsalastudier. Annika Wesslén har gjort en kartläggning av vanliga tonåringars inställning till mat, medan Klara Halvarsson i sin avhandling pekar på flickors tidiga bantning och på hur skolhälsovården skulle kunna fånga upp riskbeteenden.

Uppsalaforskaren och dietisten Annika Wesslén har ägnat sin studie åt 140 vanliga gymnasister i Uppsala och Bollnäs och deras inställning till mat.
– Jag ville kartlägga vilka faktorer som påverkar tonåringarnas kostvanor, säger Annika Wesslén som nyligen avlade filosofie licentiatexamen genom avhandlingen Teenager and Food, the Impact of Culture and Gender on Attitudes Towards Food. Studien pekar på att familjemåltiden (tvärtemot vad man kanske tror) fortfarande har en självklar plats i de flesta ungdomars liv. Det är i familjen som kostvanorna grundläggs, och oftast är det mammans inställning till mat som överförs till ungdomarna. Även om det är viktigt med god mat, framhåller tonåringarna (framför allt flickorna) att man också värderar den sociala gemenskapen runt matbordet. Även om tonåringar också tycker om smaken på s. k. fast food är det ovanligt att ungdomarna äter middagsmålet utanför hemmet. Flickorna är mer intresserade av matens näringsvärde. Många flickor är också bekymrade över sin vikt, medan pojkar kan ha en direkt avog inställning till nyckelhålsmärkta produkter och kan äta sig mätta utan dåligt samvete.

För mer information: kontakta Annika Wesslén, Institutionen för hushållsvetenskap vid Uppsala universitet. Tel. 018-471 23 12.

Klara Halvarssons undersökning som läggs fram den 1 december, har gjorts bland 3 000 skolungdomar i Uppsala län. Hon har inte bara kartlagt sjuåriga flickors attityder till mat och ätande utan också bantningsbeteenden, kroppsuppfattning och hur detta ändras över tid (8 år).
Resultaten tyder på att en önskan att bli smalare och bantning kan dyka upp redan i i sjuårsåldern, och att det finns samband mellan upprepad bantning och störda ätbeteenden. Generellt hade störda ätbeteenden ökat från det att flickorna var sju år till dess att de var åtta år gamla. Studien pekar på att upprepad bantning hos flickor är en risk även för andra störda ätbeteenden.
Tidigare ätbeteende, och attityder till mat och ätande visade sig vara de faktorer som bäst kan förutsäga störda ätbeteenden längre fram. Klara Halvarsson har också studerat hur önskan att bli smalare och bantningsbeteenden har utvecklats under tre år hos flickor i åldrarna 7-15 år. I åldrarna 10-14 år ökade påtagligt önskan att bli smalare, och bantningsbeteendet ökade mest mellan 9 och 13 år.
Studien pekar på möjligheten att med hjälp av enkla frågor hitta flickor som löper en ökad risk att utveckla störda ätbeteenden (även om risken finns att man också felaktigt identifierar flickor som inte är i riskzonen). Men en kartläggning av bantningsbeteenden i riskgrupper kan vara ett första steg i försöken att minska förekomsten av allvarliga ätstörningar. Bantningsbeteende, önskan att bli smalare och attityder till mat och ätande är faktorer som bör uppmärksammas av skolhälsovården, framhåller Klara Halvarsson.

Klara Halvarsson vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap kan nås på på telefon 018-471 34 91 alt. 023-213 42 eller e-post Klara.Halvarsson@ccs.uu.se
Personfoto ”Klara” finns att hämta på adress http://www.info.uu.se/pressmapp/

Uppsalastudier om barns och tonåringars matvanor; Tidig bantning riskfaktor för ätstörning

 lästid ~ 2 min