Är “den svenska tanten” död? : Doktorsavhandling – Humanistiska fakulteten
Äldre människor framställs ofta som gamla, sjuka och vårdbehövande. En annan bild är den penningstarka pensionären som på grund av många samlade ATP-poäng kan förverkliga de drömmar hon eller han haft som yrkesverksam men först nu har tid att genomföra. Någonstans mellan dessa båda ytterligheter återfinns dock de flesta av dagens pensionärer även om dessa inte så ofta uppmärksammas. Speciellt äldre kvinnor osynliggörs och i de fall de ges utrymme är det ofta som representanter för den stora hemmafrugenerationen från 1940- och 1950-talen eller i media som schablonbilden av “den svenska tanten”.
Ninni Trossholmen har studerat kvinnors liv efter pensioneringen och funnit att dagens kvinnliga svenska pensionärer ser ut på många olika sätt, men sällan som bilden av tanten med kappa, hatt och ett krampaktigt grepp om handväskan. Förvånansvärt många av de undersökta kvinnorna har inte alls varit hemmafruar under hela livet utan istället kombinerat hemarbete och yrkesarbete, något som krävt åtskilliga strategier i en tid när hemmafrun sågs som ett ideal.
Undersökningsmaterialet består av skrivna självbiografier och intervjuer med tolv kvinnor från olika socialgrupper födda mellan 1909 och 1924. Kvinnorna är eller har alla varit gifta och har minst ett barn. Samtliga har yrkesarbetat under största delen av det vuxna livet. Informanterna är jämngamla med den framväxande kvinnorörelsen och den kvinnliga rösträttens införande. Även om kvinnor fått mer makt lever vi fortfarande i ett mansamhälle menar informanterna. De har även sett hur samhället förändrats från att ha varit starkt klassegregerat till att bli mer demokratiskt. I dag ser de med missmod att klassklyftorna åter ökar.
I berättelserna om sina livslopp söker kvinnorna svar på varför livet förflutit som det gjort och förklaringar till hur det i dag gestaltar sig. Behovet av att finna en mening i det levda livet är centralt i berättelserna. Fördelen med pensionärstillvaron är att det nu finns tid till eftertanke och funderingar angående de val, de prioriteringar som kvinnorna gjort och de villkor de haft att förhålla sig till. Informanterna kan på många sätt betraktas som föregångare till dagens yngre eller medelålders yrkesarbetande mödrar. Skillnaden är att de på sin tid hade många fler hinder, såväl av offentlig som privat natur att kämpa mot.
Avhandlingens titel: Tid till eftertanke. Kvinnligt pensionärsliv ur ett klass- och livsloppsperspektiv.
Disputationen äger rum fredagen den 24 november 2000 kl 10.00
Sal 10, universitetets huvudbyggnad, Vasaparken
Närmare upplysningar kan fås från Ninni Trossholmen, tel 031-773 1977 (arb), mobiltel 0736-901 011,
e-post: ninni.trossholmen@ethnology.gu.se
