Tema

Polisens filmande föremål för forskning

Enskilda poliser filmar allt oftare sitt eget arbete i syfte att förebygga våld och för att samla bevis. Men vilka konsekvenser får de kroppsburna kamerorna för polisens arbete och för den enskildes integritet? Det ska forskare nu studera.

Under nazistdemonstrationen i Göteborg den 30 september i år utrustades enskilda poliser med kameror, och det är något som är på gång att införas i stor skala över hela landet. Ett nytt forskningsprojekt vid Göteborgs universitet ska nu undersöka vilka konsekvenser kamerorna får för polisens arbete.

För att skapa ökad transparens och därigenom större tillit har polismyndigheten i flera fall nu själva börjat filma sitt arbete med hjälp av kroppsburna kameror. Kamerorna är i många fall ovärderliga för att samla in bevis vid upploppsliknande situationer i olika miljöer, exempelvis vid stora demonstrationer och högriskmatcher i fotboll.

Saknas studier
– Teknologin med kroppsburna kameror är redan i bruk inom många andra poliskårer men det saknas svenska studier som fokuserar på teknikens inverkan på polisernas arbetssituation. Å ena sidan beskrivs denna teknologianvändning som ett verktyg som kommer att förbättra rättssäkerheten och allmänhetens förtroende för polisen, å andra sidan uttrycks oro över aspekter kopplade till övervakning och integritet – i vilka sammanhang använder polisen kamerorna och vad händer med filmerna efteråt, säger Marie Eneman, forskare i informatik.

Forskarna i det treåriga projektet Kameraövervakad yrkesutövning och ansvarsutkrävande – en studie om den svenska polisen, som leds av Marie Eneman, kommer särskilt att studera de möjligheter och utmaningar som uppstår i användningen av kroppsburna kameror för den enskilde polisen. De kommer även att titta på hur hanteringen av kamerorna organiseras och de problem som uppstår mellan polisens arbete på gatan och polisledningen med fokus på ansvar, handlingsbarhet och övervakning.

Vem som helst kan fota
Samtidigt kommer de att undersöka vilka dilemman som skapas genom allmänhetens användning av kameror för att dokumentera polisens agerande.

– De flesta människor i västvärlden har i dag en smart telefon med kamera nära till hands. Detta kan vara problematiskt i största allmänhet då vem som helst, när som helst, kan bli fotograferad eller filmad mot sin vilja eller utan sin vetskap för att sedan exponeras i exempelvis sociala medier. Men det är särskilt problematiskt för poliser eftersom de som enskilda representanter för en myndighet i samband med sitt yrkesutövande har befogenheter att bruka våld, säger Marie Eneman.

Projektet startar i januari 2018 med fokus på flera polisregioner i landet. Arbetet kommer främst ske genom intervjuer med enskilda poliser, fokusgrupper och dokumentstudier.

Kontakt: Marie Eneman, e-post: marie.eneman@gu.se, tel: 070-975 8844

Fakta
Forskningsrådet Forte har beviljat drygt 3,3 miljoner kronor för det treåriga projektet Kameraövervakad yrkesutövning och ansvarsutkrävande – en studie om den svenska polisen.
Projektledare: Marie Eneman, institutionen för tillämpad IT, Göteborgs universitet
Övriga projektmedlemmar: Bertil Rolandsson, institutionen för sociologi och socialt arbete, Göteborgs universitet, Jan Ljungberg, institutionen för tillämpad IT, Göteborgs universitet, Dick Stenmark, institutionen för tillämpad IT, Göteborgs universitet

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Polisens filmande föremål för forskning

 lästid ~ 2 min