Stress ökar risken för överkänslighet
Det är lättare att tillfriskna från överkänslighet mot exempelvis dofter, inomhusluft och ljud om man inte reagerar starkt och undviker att ändra beteende när besvären börjar. Det visar Eva Palmquist i en ny avhandling vid Umeå universitet.
– Negativa förväntningar kan leda till en ond cirkel där besvären förvärras. Psykoterapi för att minska de känslomässiga reaktionerna när besvären debuterar kan vara till hjälp för att bryta den onda cirkeln och för att kunna tillfriskna, säger Eva Palmquist.
I sin doktorsavhandling analyserar Eva Palmquist samförekomsten mellan intolerans mot miljön och psykisk ohälsa vid olika typer av överkänslighetsreaktioner. Hon har även studerat om psykisk ohälsa föregår besvären eller kommer som en konsekvens av dem.
Det visade sig att stress, ångest, depressioner och utbrändhet ger en förhöjd risk att drabbas av intolerans för dofter och ljud. Det är till exempel vanligare att personer som är utsatta för stark stress blir överkänsliga för buller, dock utan att stressen ensam är orsak.
Personer som drabbas av sjuka hus-problem, det vill säga miljöintolerans mot byggnader, har däremot i regel inte haft psykiska problem innan de fick besvär av inomhusluften. Men efter att besvären väl har debuterat, löper de ökad risk att också bli utbrända.
Växelspel mellan psykologi och miljö
Att psykologiska faktorer ibland finns med i orsakskedjan betyder dock inte att överkänsligheten som sådan är inbillning; det krävs också exponering för det ämne eller den miljö som framkallar reaktionen. Besvären kan sedan vara högst påtagliga, även rent fysiskt.
– Det finns ett starkt växelspel mellan psykologiska och miljömässiga faktorer när människor drabbas av överkänslighet men det är långtifrån detsamma som att överkänslighet är ett psykologiskt fenomen, säger Eva Palmquist.
Avhandlingen baseras på data från Miljöhälsostudie i Västerbotten med data insamlade 2010-2016 med sammanlagt 3 406 deltagare.
Går att tillfriskna
Resultaten visar att det finns relativt goda chanser att tillfriskna från besvär med miljöintolerans. Närmare hälften av deltagarna i studien blev så småningom besvärsfria. För drygt var tionde blev det istället värre när de drabbades av att en specifik intolerans spred sig, så att personerna började få besvär även av helt andra typer av miljöer än de som först utlöste problemen.
Avgörande för möjligheterna att tillfriskna var hur kraftigt påverkad personen var av besvären. Ju mer känslomässigt och beteendemässigt påverkad, desto sämre odds för tillfrisknande.
– Det är viktigt att symtom tas på allvar och att man får hjälp tidigt, innan beteendemässiga förändringar sker som leder in i den onda cirkeln där besvären kan bli långvariga. Där har psykoterapin en roll, säger Eva Palmquist.
Eva Palmquist är uppvuxen i Sundsvall men numera bosatt i Umeå.
Avhandlingen: Environmental intolerance – Psychological risk and health factors. (Svensk titel: Miljöintolerans – Psykologiska risk- och hälsofaktorer)
För mer information:
Eva Palmquist, Telefon: 090-786 78 65, E-post: eva.palmquist@umu.se
Om disputationen
Eva Palmquist, Institutionen för psykologi, Umeå universitet, försvarar fredag 10 februari sin avhandling med den svenska titeln: Miljöintolerans – Psykologiska risk- och hälsofaktorer (Engelsk titel: Environmental intolerance – Psychological risk and health factors).
Handledare: Professor Steven Nordin, Umeå universitet. Fakultetsopponent: Prof. Michael Witthöft, Johannes Gutenberg Universität Mainz. Disputationen hålls på engelska. Humanisthuset, Hörsal F kl 10.00-12.
