Tema

Politik hinder för energieffektivisering

Potentialen för energieffektivisering vid renovering av miljonprogrammets hyreshus är stor. Men slutresultatet är i hög grad beroende av politiska beslut och kommunala prioriteringar, visar Josefin Thoresson i sin doktorsavhandling vid Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet.

Josefin Thoresson, nybliven doktor vid Tema Teknik och social förändring, har följt ett projekt där cirka 600 hyreslägenheter i stadsdelen Östra Sätra, ägda av det allmännyttiga kommunala bostadsbolaget Gavlegårdarna, skulle renoveras och energieffektiviseras.

Medarbetare i bostadsbolaget arbetade för att i samband med renoveringen förändra husens energisystem. Det skulle ske genom att energieffektivisera, öka produktionen och användningen av småskalig förnyelsebar energi, samverka med de boende och även arbeta för att minska de boendes energianvändning.

Det som sedan genomfördes under renoveringen var åtgärder som isolering av fasader, borttagna köldbryggor, byte till treglasfönster och byte av ventilationssystem. Det var åtgärder som inte innebar några förändringar för arbetet med underhåll, ingen förändrad relation till energibolaget och inte heller några förändringar för de boende.

Stoppade solpaneler
– Politikerna sätter upp höga energi- och miljömål, men det blev svårt för bostadsbolaget att genomföra sina planer eftersom energiarbetet inte tilläts kosta något extra och inte heller fick förändra något i grunden. Ambitiösa energimål är en sak, men innebörden tolkas på olika sätt och alla behöver inte vara överens om hur målen ska nås eller vilka prioriteringar som behöver göras. Det skapar konflikter, säger Josefin Thoresson.

Att sätta upp solpaneler på taken som bostadsbolaget föreslagit stoppades exempelvis. Det kommunala energibolaget Gävle Energi motarbetade småskaliga energiproduktionsanläggningar i Östra Sätra, vilket innebar att bostadsbolaget inte längre ansåg att investeringen kunde betraktas som affärsmässig.

– Ingenjörerna i bostadsbolaget ville satsa på långsiktigt hållbara lösningar för framtiden medan ekonomerna hade ett kortare tidsperspektiv. De åtgärder som genomfördes var de som kunde passera bolagets egna ekonomiska lönsamhetskrav, konstaterar Josefin Thoresson.

Lagen minskade möjligheterna
Den ändrade lagen för allmännyttiga bostadsbolag som trädde i kraft 2011 och hur den tolkades av bostadsbolaget fick också stor betydelse för hur energiarbetet genomfördes.

– Lagändringen fick effekten att den minskade möjligheten för bolaget att satsa på mer långsiktiga effektiviseringar eftersom det på kort sikt skulle minska bolagets vinst. Låga värmekostnader och att skapa nya attraktiva bostadsområden ansågs också av kommunledningen vara viktigare än att satsa resurser på att göra husen i ett miljonprogramsområde mer långsiktigt energieffektiva och resurssnåla.

Hon citerar också Gävle Energis affärschef i sin avhandling:

”Jag skulle inte vilja säga att vi ska minska energianvändningen med 20 procent(…) Jag skulle vilja vara med och medverka till att vi utökar energiuttaget med 20 procent, men att man utnyttjar varje kilowattimme mycket mera effektivt för det stimulerar till att människor får jobb i större grad, att vi tillverkar mer saker och att mer människor vill bo i Gävle.”

Befolkningstillväxt går före hållbarhet
–  Kommunens möjligheter till ekonomisk och befolkningsmässig tillväxt ges stort utrymme och ett ambitiöst arbete att energieffektivisera stadens miljonprogramsområden behandlas inte som någon del i det, konstaterar Josefin Thoresson.

Hon tror dock att bostadsbolaget kan komma lite längre genom att involvera de boende.

– De boende ansågs viktiga vid renoveringen, men de hanterades främst som kunder som skulle hållas nöjda. De ansågs ha mindre intresse av energifrågor, även om vissa av de boende visade på både intresse och engagemang. Att de boendes beteende har stor betydelse för hur mycket energi ett hus förbrukar är känt både inom forskningen och inom bostadsbolaget,  så det intresse som finns borde man kunna väcka och utveckla, utan att skapa missnöje bland de boende, säger hon.

Hur generella anser du att resultaten från projektet i Gävle är?

– Det är svårt att säga. Man talar ju ofta om hur tröga bostadsbolagen och byggbranschen är att ta till sig nya idéer, men här visar det sig att vi behöver lyfta blicken. En utmaning är bristen på en tydlig styrning som ger större tyngd till energifrågorna. Idag är energifrågorna lätta att prioritera bort när kostnaderna ska ställas mot bevarandeaspekter, tillgänglighetskrav eller bolagens ekonomiska avkastning. Miljö och energi anses viktigt, men förändringarna får inte ha några konsekvenser för befintliga arbetssätt eller relationer.

Josefin Thoresson har bedrivit sin forskning inom den tvärvetenskapliga Forskarskolan Program Energisystem. Handledare var professor Kajsa Ellegård, Tema T och bihandledare Wiktoria Glad, Tema T och Patrik Rohdin, Avdelningen för energisystem, IEI.

Avhandling
Omställning – tillväxt – effektivisering, Energifrågor vid renovering av flerbostadshus, Josefin Thoresson, Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet 2015

Kontakt
Josefin Thoreson, josefin.thoresson@liu.se, 013 28 29 67

Läs också

Politik hinder för energieffektivisering

 lästid ~ 3 min