Forskning om samhälle & kultur

Sverige kastades in i en kombinerad bank-, finans-, fastighets- och budgetkris 1990. Bakgrunden var att regering och riksbankschef hade slopat både kreditregleringen 1985 (nu blev det fritt fram att låna) och valutaregleringen 1989 (nu fick pengar flyta fritt över Sveriges...

Sveriges ekonomi skulle kunna beskrivas som en liten båt på ett stormigt hav och på de ekonomiska världshaven har det verkligen stormat de senaste åren. För att förstå läget idag, hur vi hamnade där vi är och vilka förändringar som...

Nationalekonomerna – har i den rika världen – alltid haft ett stort inflytande och en stor delaktighet i samhällsdebatten, men när finanskrisen slog till med full kraft 2008 stod ändå ekonomikåren både handfallen och överraskad. Hur kommer det...

Världsekonomin kallas ibland för kasinoekonomi och illustreras då till exempel av korthus, dominobrickor, roulett och poker, men egentligen liknar det mest en teater, där vi alla är skådespelare i det globala "spelet": den svenska medborgaren betalar skatt,...

Det vanligaste måttet på välstånd är BNP (bruttonationalprodukt). Det är ett mått som beskriver den totala ekonomiska aktiviteten i ett land under en tidsperiod, vanligtvis ett år. Genom att summera värdet av alla varor och tjänster som produceras...

När finansmarknaderna kraschade hösten 2008 förutspådde många ekonomer att en lång period av världsomfattande ekonomisk depression skulle följa. Så blev det inte riktigt. Många enskilda (amerikaner, greker och spanjorer med flera) drabbades...

I samband med finanskriser uppstår nästan alltid börskrascher. De kan bli mycket stora. Det senaste exemplet är börsras världen över i samband med konkursen i den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers 2008. Konkursen kom efter många månaders oro...

Med grön ekonomi kan man mena både miljöekonomi och ekologisk ekonomi. Ekologisk ekonomi är ett tvärvetenskapligt forskningsområde som startade i slutet av 1980-talet som en direkt reaktion mot vad många upplever som brister i den neoklassiska teorin....

De flesta samhällstjänster bygger numera på elektronisk kommunikation, vilket kräver en relativt god läsförmåga. Men en stor andel vuxna kan inte tillgodogöra sig de texter som presenteras till exempel på webben, utan har behov av förenklat...

Samtidigt som kursplaner i matematik fokuserar alltmer på matematiska förmågor saknas beskrivningar av hur dessa förmågor ska utvecklas hos elever. I en avhandling vid Göteborgs universitet utvecklas verktyg för att fånga matematiska kompetenser hos barn och...

I butikshyllorna trängs olika förpackningar som alla tävlar om vår uppmärksamhet. Vad är det som fångar vår uppmärksamhet? Vad är det som avgör vilken produkt vi i slutändan väljer? Om detta handlar Poja Shams doktorsavhandling i...

En jämförelse mellan pedagogiken i Sverige och Frankrike decennierna kring 1900 visar att båda länderna gjorde skillnad mellan elever från olika befolkningsgrupper. De pedagogiska skillnaderna hänger samman med gruppernas tillträde till rösträtten....

Britt Johanne Farstads forskning rör sig i gränslandet mellan skönlitteratur, vetenskap och etik, när hon undersöker framtidsvisioner av astronomen och författaren Peter Nilson (1937-1998) i relation till vetenskapsetiska och genusteoretiska frågeställningar.

Barn vill bli hörda och tagna på allvar och det är också viktigt för att de ska må bra. En nyckelroll i det sammanhanget spelar skolsköterskan. Boken Skolsköterskans hälsofrämjande arbete lyfter fram aktuell forskning på området.

Hur kan man styra bakteriefloran på bladgrönsaker så att tillväxten av ”onda” bakterier, som EHEC motverkas? Hur kan dricksvatten-producenterna tidigt upptäcka kemiska föroreningar i vattnet innan människor hälsa påverkas negativt? Kan vi...

I butiken kategoriseras de flesta parfymerna som antingen kvinnliga eller manliga, men hur upplevs dofterna när vi inte känner till den kategoriseringen? Nu visar en avhandling från Stockholms universitet att många parfymer egentligen upplevs som ”unisex”, och det...