Natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Blodsugande kvalster hos värphöns – ett hot utan bot?
Det blodsugande röda hönskvalstret är den ekonomiskt viktigaste utvärtesparasiten hos svenska värphöns. Angripna fåglar blir irriterade, stressadeoch lägger färre ägg, och i svåra fall kan de till och med dö av blodbrist.Vid avdelningen för parasitologi, SVA, har sedan 1994 ett...
-
Eldsvåda ger liv åt svamp
Att en skogsbrand utplånar allt i sin väg är långt ifrån sant. Många växt-och djurarter är faktiskt beroende av eldsvådor, och för att bevara dembränns idag både skog och hyggen. Men för att lyckas krävs en störrekunskap om organismernas biologi. Hanna Johannesson vid SLU har...
-
HAVRE ELLER OLJA – SAMMA ENERGIBEHOV PÅ ÅKERN
Den totala energiåtgången för arbeten på åkern har inte förändrats särskiltmycket sedan 1927, fast hö och havre har ersatts med fossil olja. JanJansén vid SLU har i sitt doktorsarbete bland annat jämfört hästar ochtraktorer i en tänkt situation utan fossila bränslen. Ingendera...
-
Julskinkans kvalitet påverkas av mutation
Egenskaper som mjölk- och köttkvalitet bestäms till viss del av djurensgener. Anna Törnsten har i sin avhandling vid SLU kartlagt en gen hos grissom påverkar köttsmaken. En mutation i genen leder bland annat till attjulskinkan förlorar mer vikt vid tillagningen. Mutationen förekommer irasen...
-
LÄKEMEDELSTRANSPORT I LUKTNERVER – PÅ GOTT OCH ONT
Att medicinera sjukdomar i hjärnan är svårt, eftersom det finns en effektivbarriär mellan hjärnan och blodomloppet. Denna blod-hjärnbarriär skyddarhjärnan mot skadliga ämnen i blodet, men hindrar också många läkemedel somtransporteras i blodet att nå hjärnan. Ulrika Bergman från SLU...
-
Fåglars beteende förkklarar insekters färger
Ny forskning visar hur fåglar och andra insektsätare har drivit uppkomst och utveckling av iögonfallande färgteckningar hos insekter. Inte bara insekternas utseende har påverkats utan även deras sätt att leva. Gabriella Gamberale-Stille visar i sin avhandling som hon i dagarna lägger fram...
-
Transkriptionsfaktorn Foxi1 behövs för bildandet av ett fungerande inneröra
Medfödd hörselnedsättning och dövhet är ett av våra vanligaste svåra funktionshinder och drabbar cirka två per tusen födda barn. Ungefär 70 procent av all hörselnedsättning kan direkt relateras till genetiska orsaker. Genom HUGO-projektet är snart hela det mänskliga genomet...
-
Rösta via datorer?
Kan möjligheten att välja via Internet öka valdeltagandet i framtiden? Det tror i varje fall EU, som satsat 27 miljoner kr på projektet CyberVote.
-
Utarmat uran i Kosovo
I samband med att de första uppgifterna om att urarmat uran troligen använts som ammunition under Kosovokonflikten kom under senvåren 1999 beslöt UNEP (FNs miljöorganisation, United Nations Environment Programme) att följa upp miljökonsekvenserna av det utarmade uranet.Från SSI har...
-
Forskare granskar internationellt miljöarbete
Svenska egenintressen har i hög grad fått styra det miljöbistånd som sedan 90-talets början satsas i de baltiska staterna. Det innebär att miljöfrågor som Sverige varit mindre intresserat av, som rent dricksvatten, hantering av fast avfall samt naturskydd, i stort sett negligeras.
-
Hannar samarbetar i leken om honorna
Ett nära samarbete med släkten ökar chansen att locka till sig honor under leken. Nya rön från bl.a. tre Uppsalaforskare pekar på att den genetiska variationen i den svartvita mannakinens lek är mindre än man trott. Genom ett nära samarbete i leken som lockar honor, försäkrar sig...
-
Europeiskt jätteprojekt;Gigantisk anläggning för materialforskning till Sverige?
Ett gemensamt europeiskt projekt i kolossalformat - en experimentellanläggning för materialforskning - har alla fördelar av att lokaliserastill Skandinavien. Det hävdar den intresseorganisation som nu bildats avsvenska och danska forskare och där fysiker vid Uppsala universitet ärdrivande.
-
Höga halter tungmetaller i Stockholms vattenområden
Sjöbottnar inom Stockholmsområdet visar fem gånger högre sedimentation av tungmetaller som kadmium, koppar, kvicksilver och bly jämfört med omgivande områden. Martin Lindström har i sitt avhandlingsarbete utvecklat metoder och modeller för att ge en mer tillförlitlig bild av tungmetaller...
-
Kemi- och mineralforskning i Luleå får 40 miljoner kronor
Ett nytt forskningscentrum till gagn för gruv- och mineralindustrin bildas vid Luleå tekniska universitet. Agricola Research Center finansieras med 25 miljoner kronor av Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) och 15 miljoner av LKAB, Boliden Mineral AB och MinFo.- Det är väldigt glädjande...
-
Myndigheterna skärper sin tolkning av vad som ska definieras som kärnavfall
Det kommer att krävas tillstånd enligt kärntekniklagen för införsel och transport av material från utländsk kärnbränslefabrik. Det avfall som uppstår vid behandlingen av materialet får inte slutförvaras i Sverige utan regeringstillstånd. Alternativet är att avfallet återförs till...
-
Att bedöma risken för borrelia genom fästingar
Fästingnymfer är de viktigaste spridarna av borrelia-bakterien, men en radandra faktorer som vegetationsperiodens längd, vegetationstyp och mängdenvärddjur spelar in när man ska bedöma riskerna för att drabbas avsjukdomen. Det visar Uppsalaforskaren Hans Mejlon i en ny avhandling.