Tema

Höga halter tungmetaller i Stockholms vattenområden

Sjöbottnar inom Stockholmsområdet visar fem gånger högre sedimentation av tungmetaller som kadmium, koppar, kvicksilver och bly jämfört med omgivande områden. Martin Lindström har i sitt avhandlingsarbete utvecklat metoder och modeller för att ge en mer tillförlitlig bild av tungmetaller i sjöar.

De flesta stora punktkällor som släpper ut tungmetaller i vatten är numera
identifierade och reglerade och utsläppen från dessa är kända och ofta inte längre så stora. I urbana områden finns och används emellertid stora
kvantiteter metaller i mängder av olika produkter i det som ibland kallas
teknosfären. Martin Lindström har i sitt avhandlingsarbete utvecklat
modeller av de diffusa flöden av metaller till sjövatten och bottensediment
som denna användning ger upphov till. Exempel på diffusa källor är nötning och korrosion av exponerade ytor som frigör metaller som sedan
transporteras med regn och avrinnande vatten till vattendragen.
Inom ramen för Naturvårdsverkets programområde ”Metaller i Stad och
Land” har Stockholm valts som studieobjekt. Undersökningar har gjorts av tungmetaller i tio småsjöar runt Stockholm, i östra delarna av Mälaren samt de innersta delarna av Stockholms skärgård.
Arbetet är exempel på tillämpad miljöforskning och resultaten visar
bland annat en fem gånger högre sedimentation av kadmium, koppar,
kvicksilver och bly till bottnarna i centrala Stockholm – Mälaren och
innerskärgården – jämfört med omgivande områden. Vidare visar det sig att koppar, följt av bly och krom, är den metall vars transport till Stockholms småsjöar som mest påverkas av graden av urbanisering i sjöarnas närområden.
Kvicksilver, kadmium, zink och nickel påverkas i mindre grad av den lokala bebyggelsen. Flödena av dessa metaller påverkas i första hand av en mer storskalig regional spridning.
Martin Lindström behandlar även metoder för att modellera flöden
och viktiga faktorer som påverkar flöden och osäkerheter i beräkningarna av tungmetaller. I vatten är det viktigt att känna till t.ex. andelen av
metaller bundna till så kallade bärarpartiklar – lerpartiklar, humus och
dött organiskt material – eftersom partiklarna sedimenterar och då tar med sig metallerna från vattenfasen till bottnen. Martin Lindström visar också att det traditionella måttet på denna andel, den så kallade
fördelningskoefficienten, är olämplig att använda på grund av matematiska och statistiska problem som tidigare inte uppmärksammats. Ett lämpligare mått är den partikulärt bundna fraktionen, vilket förhoppningsvis i framtiden kommer att kunna ge bättre modeller och mer tillförlitliga beräkningar för flöden av metaller i sjöar.

Författare: Martin Lindström
Avhandlingens titel: Predictive Modelling of Heavy Metals in Urban Lakes
Institution: Institutionen för geovetenskaper
Disputationen äger rum dag 22 november kl. 10.15 i Axel Hamberg-salen,
Geocentrum, Villavägen 16.
Fakultetsopponent är prof. Bo Bergbäck, Högskolan i Kalmar.
Vidare information: Martin Lindström kan nås på telefon 018-471 71 58 eller e-post Martin.Lindstrom@natgeog.uu.se Bild ”Trekanten” kan hämtas på adress
http://www.info.uu.se/pressmapp/ Bildtext: Sjön Trekanten invid
Essingeleden i Stockholm är en av de undersökta sjöarna. Se också adress
http://www.sedimentology.geo.uu.se/staff/lindstrom/index.html

Höga halter tungmetaller i Stockholms vattenområden

 lästid ~ 2 min