Natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Kostsam registrering hotar miljöprodukter
Bättre regelverk och snabbare hantering av nya miljöprodukter behövs för att vi snabbare ska nå en giftfri miljö. I dag är det för kostsamt och tar för lång tid att registrera nya produkter inom EU.
-
Högskolan Väst får del av Trollhättepaketet
Högskolan Väst finns med i fyra projekt som beviljats medel inom ramen för det så kallade Trollhättepaketet. Totalt rör det sig om 14 miljoner kronor till högskolans industriprocessforskning under tre år. - Det här ger oss ett kvitto på att vi...
-
Ögats rörelser ger grund för bättre ergonomi
Genom att kartlägga ögats rörelser i en arbetssituation och utforma arbetsplatsen efter det förbättras arbetsplatsen ergonomiskt. Det visar en ny <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div class=glossaryItemBody> En avhandling är ett...
-
Ny typ av halvledarlaser utvecklas på Chalmers
Forskare på Chalmers har tagit fram ett sätt att förbättra halvledarlasrar för hög uteffekt genom att tillföra energi optiskt. De nya lasrarna kan även producera korta optiska pulser. Metoden är viktig för tillämpningar inom exempelvis...
-
Chalmersteknologi i nya Java
Den senaste versionen av programspråket Java innehåller teknologier som Chalmersforskarna Håkan Sundell och Philippas Tsigas var först med att publicera. Med de nya komponenterna blir det både enklare och snabbare att utveckla programvara i nya datorers...
-
Världsrekord i optisk förstärkning
En forskargrupp vid Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg har slagit världsrekord när det gäller optisk förstärkning. Optisk förstärkning används bland annat vid datatransmission i...
-
Mittuniversitetet vann prestigefyllt forskningsanslag
Vinnova och Tekes i Finland har beviljat 6 miljoner till ett nordiskt forskningsprojekt inom tryckt elektronik och RFID. Forskningen handlar om att genom en speciell teknologi, Radio Frequency Identification (RFID), som på sikt kommer att ersätta streckkoderna på exempelvis...
-
Klimat och koldioxidhaltinte alltid synkroniserade
Det har gått 11 500 år sedan istiden slutade - inte mer än ett ögonblick om man ser det i ett geologiskt tidsperspektiv. Men på denna korta tid har jordens klimat hunnit bli något varmare och kallare flera gånger om. Samtidigt har jordatmosfärens...
-
Två miljoner kronor till forskning för renare mark
Marksaneringscentrum Norr (MCN) vid kemiska institutionen, Umeå universitet, får två miljoner kronor under 2006 av EU:s strukturfonder Mål 1. Pengarna ska användas till nya metoder för att sanera mark som har förorenats av industrier.
-
Växtforskare i Umeå och Köpenhamn tecknar avtal om samarbete
Umeå Plant Science Centre (UPSC) har tecknat ett samarbetsavtal med en av Nordens starkaste forskningsmiljöer inom växtforskning, Center for Molekylær Plantefysiologi (PlaCe) i Köpenhamn. Syftet är att stärka den nordiska växtforskningen.
-
Nya metoder effektiviserar läkemedelsutveckling
Allt mer pengar satsas på läkemedelsutveckling, ändå når allt färre läkemedel marknaden. Ing-Marie Olsson, Umeå universitet, presenterar i sin avhandling två metoder för att framställa nya läkemedel på ett billigare och snabbare...
-
Fortsatt EU-stöd till forskning om marksanering
Marksaneringscentrum Norr (MCN), i vilket Avdelningen för avfallsteknik vid Luleå tekniska universitet ingår, får 2 miljoner kronor under 2006 från EU:s strukturfonder, Mål 1. MCN har sedan 2001 fått stöd från EU för att forska fram nya metoder...
-
Umeå universitet viktig partner i nytt test- och övningscenter i Arvidsjaur
Det centrum för civil och militär test- och övningsverksamhet, som i en utredning föreslås placeras i Arvidsjaur, ska stödja den befintliga testindustrin i området, utveckla nya testkoncept samt marknadsföra och sälja det svenska klimatet och...
-
Klimatforskare blir Sveriges första Marie Curieprofessor
Stockholms universitet har fått Sveriges första Marie Curieprofessur. Det är klimatforskaren Barbara Nozière, expert på aerosoler.
-
Rötternas betydelse för ett uthålligt skogsbruk
Efter stormen Gudruns härjningar i januari 2005 diskuteras det vilken typ av träd som bäst kan ersätta den stormfällda skogen. Som ett alternativ till gran nämns ibland eken med dess djupare rötter för förankring och näringsupptag. Men Hans...
-
24 miljoner till forskning om skogsföryngring
Forskningsrådet Formas och skogsnäringen satsar 24 miljoner kronor på forskning, utveckling och forskningskommunikation i ett gemensamt program inom skogsföryngring under åren 2006-2009. Formas beviljade idag 12 miljoner till fem av de 42 projekt som sökt bidrag....