Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Klarar sig havets barnkammare i en föränderlig värld?
Även "hållbara" aktivititer som kustnära småskaligt fiske och algodling påverkar de ytterst viktiga ekosystemen som tropiska sjögräsängar utgör. Människan kan till och med få systemen att gå i "baklås",...
-
Kunskap om havsdjurs stamceller kan hjälpa till att bota nervsjukdomar
Alla människor skapar under sin livstid nya nervceller med hjälp av stamceller. Men vi är amatörer om man jämför med havsdjur som sjöpungar eller ormstjärnor, som kan återskapa sina armar om och om igen. Genom att studera återväxten av det...
-
Konsten att känna igen ansikten
Hung-Son Le, Umeå universitet, har i sin avhandling arbetat med att ge datorer förmågan att känna igen olika ansikten. Resultaten kan till exempel användas för säkrare identitetskontroller eller för att ta reda på vilken kändis du är lik.
-
Rekonstruktion av vegetation – till nytta för klimatforskning och naturvård
Med hjälp av pollen som lagrats i mossar och sjösediment, har forskare under lång tid arbetat för att kunna rekonstruera historiska och förhistoriska landskap så precist som möjligt. Den metodologiska utvecklingen har nu nått en punkt då det går att...
-
Ny metod ger insyn i trafikolyckan
Sveriges ledande aktörer inom fordons- och trafiksäkerhet satsar tillsammans med USA på att vidareutveckla metoden Naturalistic Field Operational Test. Metoden ger ökad insyn i vad som föregår olyckor och hur nya system kan hjälpa. Kompetenscentrumet SAFER vid...
-
Datoranimation visar hur is smälter
Att is smälter vid upphettning vet vi alla, men nu har forskare vid Uppsala universitet för första gången lyckats göra en datorsimulering av hur det i detalj går till på molekylär nivå. Resultaten presenteras i det senaste numret av tidskriften...
-
Lavskrikor kan kommunicera om rovfåglars beteende
Med hjälp av olika alarmläten kan fågelarten lavskrikor berätta för andra gruppmedlemmar vad deras huvudsakliga fiende - hökar - håller på med. Dessa alarmläten är tillräckliga för att lavskrikor ska visa situationsspecifika...
-
Bionedbrytbar plastpåse håller inte i längden
Forskare och företagare menar att användning av bionedbrytbara plastpåsar i stor skala kan vara ett förhastat beslut som inte gynnar miljön i längden. Istället bör produktionen inriktas mot plast av så kallad grön polyeten, baserad på...
-
Sol kan öka giftigheten hos miljögifter i havet
Utsläpp av olika slags miljögifter hotar våra hav. Särskilt utsatta är de grunda, solbelysta havsområden som finns längs med våra kuster, och som fungerar som fiskars barnkammare. Ny forskning från Göteborgs universitet visar nämligen att...
-
Återanvänd kunskap skapar nya lösningar
När företag konstruerar produkter, det vill säga utvecklar produkter med hjälp av datorprogram, finns risk att det uppstår onödiga kostnader på grund av att produkten inte fullt ut är anpassad till verkstadens maskiner. Det finns metoder för att så...
-
Biologisk fysik skapar framtidens diagnostik
Nu startar Chalmers ett nytt forskningsområde - biologisk fysik. Målet är att utveckla biomedicinska instrument och metoder för både grundforskning och tillämpningar inom läkemedelsutveckling och medicinsk diagnostik. Rekryterad till Chalmers för att leda...
-
Hur lever man bekvämt – och hållbart – på månen?
Femton designstudenter från Lund har under året samarbetat med NASA i en kurs om att hitta smarta sätt för en funktionell livsmiljö på månen. Nästa år tar Chalmers över kursen. Som en start presenterar studenterna sina slutarbeten på Chalmers...
-
Intelligenstest visar oss smartare än vad vi är?
Hur kan statistiska modeller användas för att undersöka intelligensutveckling? Och är det så att dagens test visar oss vara smartare än vi egentligen är? Det är centrala frågor i Linda Wänströms doktorsavhandling i statistik vid Stockholms...
-
Om luften blir renare riskerar temperaturen att stiga
Aerosoler, d v s väldigt små partiklar från avgaser och andra luftföroreningar, maskerar växthuseffekten. Eftersom partiklarna binder vatten bildar de soldis och täta moln som reflekterar solljuset ut i atmosfären. Dessa kyler markytan med uppskattningsvis en halv...
-
Få arter i norr – en konsekvens av klimatförändringar
Stora klimatförändringar för tusentals och miljontals år sedan kan vara en viktig förklaring till att det finns så få arter på våra nordliga breddgrader. Det visar Roland Jansson, Umeå universitet, i tidskriften Ecology Letters.
-
Vad tycker konsumenterna om musik via Internet?
Anpassningen till digitala format och distribution via Internet har inneburit stora utmaningar i många branscher, inte minst inom skivindustrin. Medan gratis nerladdning av musik via fildelningsnätverk som bekant blivit väldigt vanligt, inte minst i Sverige, har...