Miljögifter påverkar den biologiska mångfalden
När det gäller biologisk mångfald har fokus tidigare i huvudsak legat på bevarandet av arter. Genetisk variation är en nivå av biologisk mångfald som vi i stort sett saknar kunskap om, särskilt när det gäller organismer i marina miljöer. Johanna Gardeström vid Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet, har i sin avhandling undersökt hur miljöstörningar påverkar vattenlevande organismer. Resultaten visar att miljögifter är väldigt starka selektionskrafter som kan minska den genetiska diversiteten väldigt snabbt.
I sin avhandling har Johanna Gardeström vid Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet, bland annat studerat hur miljögifter påverkar den genetiska mångfalden hos små kräftdjur.
– Anledningen till att jag valde att jobba med pyttesmå organismer i stället för med stora däggdjur är att små djur ofta har en väldigt kort generationstid. Genom att utsätta dem för vanligt förekommande miljögifter har vi kunnat studera effekten av dessa gifter över många generationer, säger Johanna Gardeström.
Betydelsen av genetisk diversitet hänger samman med att fler gener i en population antas ge fler möjligheter att kunna klara av förändringar i miljön, vilket i slutändan kan vara avgörande för artens överlevnad.
Resultaten från Johannas Gardeströms studier visar att miljögifter kan minska den genetiska diversiteten väldigt snabbt, i det här fallet på bara någon generation.
– Miljögifter är väldigt starka selektionskrafter. De individer som klarar det aktuella giftet tar över och lyckas bäst med att föra sina gener vidare i kommande generationer och det genetiska materialet hos de känsliga individerna förloras. Populationen överlever men den är genetiskt urholkad vilket tyder på att den är sämre utrustad för att klara andra störningar eller ändrade levnadsförhållanden, säger Johanna Gardeström.
Det som oroar Johanna Gardström mest är vad som kommer att hända med en genetiskt urholkad population om miljöförhållandena ändras.
– Säg att temperaturen i havet ökar på grund av klimatförändringar. Om generna för temperaturtolerans har förlorats därför att gener för föroreningstolerans gynnats så finns det en risk för att hela populationer krashar, säger Johanna Gardeström.
Avhandlingen visar att det är viktigt att utvärdera effekter av störningar orsakade av till exempel miljögifter, på olika biologiska nivåer. Genetisk diversitet är en “osynlig” form av diversitet och förändringar på denna nivå är svåra att upptäcka.
– Trots att det finns få studier gjorda som visar att minskad genetisk diversitet kan få långsiktigt negativa effekter för ekosystemen, så är det tydligt att en kraftig minskning i variationen kan få dramatiska konsekvenser för drabbade populationer menar Johanna Gardeström.
Avhandlingens titel: Coping with environmental stress: from the individual and population perspective”
Avhandlingen kan laddas ner som pdf via http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=7311.
Ytterligare information
Johanna Gardeström, Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-163704, mobil 0736-286286, e-post johanna@ecology.su.se
För bild på Johanna Gardeström, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
